Gesar Berit - Landstinget Dalarna

Gesar Berit

Stäng

Kontakt

Berit Gesar

Sjuksköterska

berit.gesar@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Leg. sjuksköterska, fil. mag. och vårdutvecklare på Ortopedkliniken Falu lasarett och doktorand vid Institutionen Kliniska vetenskaper, avd. för ortopedi, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet. Disputerar den 31 maj kl. 13.00 vid Lunds Universitet (Skånes Universitetssjukhus).

Porträttbild Berit Gesar

Projekt

Återhämtning efter höftfraktur hos tidigare friska personer, 65 år och äldre- egna upplevelser, förmåga och strategier för att kunna återgå till vardagen utan att vara beroende av hjälp från andra

Höftfraktur är en vanlig osteoporosfraktur som främst drabbar äldre, sköra personer med hög risk för försämrad rörlighet vilket påverkar vardagliga aktiviteter och ofta ökat beroende av hjälp från andra och hög efterföljande vårdkonsumtion. Höftfraktur upplevs ofta som ett trauma, både fysiskt och psykiskt för den person som drabbas. Återhämtningen efter en höftfraktur är en process där den äldre strävar efter att återfå tidigare funktionsförmåga och återgå till tidigare aktiviteter. Att självständigt klara att utföra tidigare aktiviteter kan nå en kritisk gräns som medför att bli beroende av andra. Efter höftfraktur finns risk för en nedåtgående spiral orsakad av rädsla för att falla igen med minskande aktiviteter som följd. Det är relativt outforskat huruvida äldre friska personers inre resurser kan påverka återhämtningen efter en höftfraktur. Varje år drabbas omkring 18 000 personer av höftfraktur i Sverige. Andelen kvinnor/män är 70/30 procent och medelålder 82 år (2016) varav 37 procent är friska och lever ett liv oberoende av hjälp från andra före frakturen. Av dessa kan endast 60 procent återgå till sin tidigare vardag. Med rätt stöd torde dessa äldre kunna återgå till tidigare vardag men detta lyckas endast för 60 procent av denna population. Patientens upplevelse och nöjdhet med vården (PROM), är viktigt att ta hänsyn vid utveckling av vården.

Övergripande syfte med avhandlingsprojektet var att samla kunskap om patientens upplevelse och tilltro till sin egen förmåga samt strategier till att återhämta sig efter en höftfrakturoperation. Denna kunskap har sedan legat till grund för att designa en intervention, ett feasibility studie protokoll. Interventionen, personcentrerad vård med multi-professionellt samarbete är planerad att genomföras på en akut ortopedisk vårdavdelning i Falun.

Inklusionskriterier: Friska personer (ASA-klassificering I och II), 65 år och äldre som levt ett liv oberoende av hjälp från andra före frakturen, inte ha någon kognitiv nedsättning och kunna prata och förstå svenska.

Två intervjustudier och en kvalitetsregister/ enkätstudie har använts för att kartlägga om det finns personliga, vårdrelaterade och/eller medicinska faktorer som har samband med att friska personer, ≥ 65 år inte återfår sin funktionsförmåga och kan återgå till en vardag så som den var före frakturen. Enligt sedvanlig rutin registreras patientdata som ålder, kön, typ av höftfraktur, kirurgisk metod, gångförmåga före höftfrakturen, boendeform samt omvårdandsspecifika kvalitetsindikatorer i det svenska nationella kvalitetsregistret RIKSHÖFT vid akutvårdtillfället och efter 4 månader. Registerdata kompletterades med tre enkäter, EQ-5D, Falls Efficacy Scale, svensk version (FES(S)) samt Postoperative Recovery Profile (PRP). Syftet med studien var att identifiera faktorer som förutsade möjligheter eller problem under återhämtningstiden efter höftfrakturen. Det fjärde delarbetet är ett studieprotokoll för en feasibility/pilotstudie. En sådan studie syftar till att värdera genomförbarheten  där resultaten från de första tre delarbetena använts som grund. En feasibility studie syftar till att värdera genomförbarheten av en intervention som i denna studie innebär nya förhållningssätt både för patienten, dess anhöriga samt för vårdpersonalen, det multi-professionella teamet.   

Resultaten i avhandlingen visar att direkt efter höftfrakturoperationen trodde alla patienter att de skulle kunna återhämta sig och att livet skulle fortsätta som vanligt. Men det visade sig att vårdkulturen på akutsjukhus kan vara en orsak till passivitet och osäkerhet om hur vardagen kommer att bli i fortsättningen.   

Då patienterna intervjuades i sina hem efter 4 månader framkom att höftfrakturen fortfarande påverkade vardagen. Sviter efter frakturen påverkade livet både fysiskt, psykiskt och socialt. Många beskrev att återhämtningen tog oväntat lång tid och att det var svårt att motivera sig och att fortsätta att tro på att kunna återgå till tidigare vardag utan att behöva hjälp från andra. Att ha kämpaglöd och behålla självkontrollen framhölls vara de egenskaper som avgjorde om man skulle kunna återhämta sig efter en höftfraktur.

Resultat från det tredje delarbetet visade att efter fyra månader (n=160) skattade 21 procent att de  helt eller nästan helt hade återhämtat sig efter höftfrakturen. Det fanns skillnader mellan olika åldersgrupper (65-74 år, 75-84 år, ≥85 år) vad som skattades som ”inga problem” eller som ”svårt” vid akutvårdstillfället och efter 4 månader.

Sammanfattningsvis visar de tre första delstudierna att patienter som drabbas av höftfraktur inte är en homogen grupp. De har olika värderingar, förutsättningar, krav samt olika kortsiktiga och långsiktiga mål under olika faser av återhämtningstiden. Personcentrerad vård innebär att ta hänsyn till enskilda personers individuella styrkor, svagheter och framtidsplaner. Istället för att vara passiv mottagare för att rehabilitera sig till tidigare funktionsförmåga blir personen en aktiv part i vård och beslutsprocess. Detta innebär en dynamisk process från att personen under den akuta fasen vid höftfraktur, operation och det postoperativa förloppet är helt beroende av hjälp med grundläggande behov till att med bibehållen autonomi gradvis återfå tidigare funktionsförmåga. Den beskrivna feasibility-studien (studie 4) med personcentrerad vård innebär att utveckla ett inter-professionellt vårdteam, det vill säga att förändra professionella kulturella mönster på en akut ortopedisk vårdavdelning. Det förändrade arbetssättet innebär att istället för att varje profession agerar som enskild expert interagerar olika professioner med varandra och intar en stödjande roll som kännetecknas av psykologiskt stöd till hjälp till självhjälp. En stödjande vårdprocess där individen blir i centrum och en aktiv deltagare kan leda till trygghet och ökad patienttillfredsställelse.

Eftersom den demografiska utvecklingen i Sverige och Europa utvecklas mot att andelen äldre i samhället ökar är det viktigt att förhindra försämring hos de som tidigare varit friska och levt ett liv oberoende av hjälp från andra. Kunskap att bära med sig från denna avhandling kan ligga till grund för hur vården planeras i framtiden. Att stärka patientens egen tilltro till att kunna återgå till tidigare vardag och att förebygga ytterligare fall och frakturer hos äldre är en stor vinst såväl för den enskilda individen och dennes familj och samhällsekonomiskt. 

Medarbetare
Huvudhandledare: Docent Ami Hommel, Leg sjuksköterska, klinisk lektor, Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund, Docent Lunds universitet och Malmö universitet
Bihandledare: Docent Carina Bååth, Leg. sjuksköterska, Universitetslektor/klinisk lektor, Institutionen för hälsovetenskaper omvårdnad, Karlstads universitet samt forskningsledare omvårdnad, Landstinget i Värmland
Överläkare Hanne Hedin, Med. Dr., Ortopediska kliniken, Falu lasarett

Vetenskapliga publikationer

 

Avhandlingen: The recovery process after a hip fracture of healthy patients, 65 years and older - perceptions, abilities, and strategies

Older patients' perception of their own capacity to regain pre-fracture function after hip fracture surgery - an explorative qualitative study.
Int J Orthop Trauma Nurs. 2017 Feb;24:50-58. doi: 10.1016/j.ijotn.2016.04.005. Epub 2016 May
3.

Hip fracture: an interruption that has consequences four months later. A qualitative study
Int J Orthop Trauma Nurs. 2017 Aug;26:43-48. doi: 10.1016/j.ijotn.2017.04.002. Epub 2017 Apr 9.

Patient-reported outcomes at acute hospital stay and four months after hip fracture surgery. A register and questionnaire study
European Journal for Person Centered Healthcare 2018 Vol 6 Issue 1 pp 119-127