Göras Camilla

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Anestesisjuksköterska, patientsäkerhetssamordnare OP/AN/IVA kliniken, Falu lasarett. Doktorand vid Örebro universitet, Inst for Health Medical Sciences

Camilla Göras

Patientsäkerhet på operationsavdelning – säkerhetskultur och resiliens

Hälso- och sjukvården arbetar för att skapa säker vård oavsett krav på produktivitet och minskade kostnader. Operationsavdelningen beskrivs som en högriskmiljö och en av de mest komplexa i sjukvården med samtidiga krav på kvalitet och produktivitet vilket kan medföra risk för att patienter drabbas av vårdskada. 

Tidigare forskning har visat att patientsäkerhet är beroende av om organisationen har en positiv säkerhetskultur eller inte. Att mäta säkerhetskultur är en aspekt i patientsäkerhetsarbetet som speglar grundläggande värderingar och normer i en organisation. Säkerhetsklimat beskriver medarbetares attityder till risk och säkerhet och ett flertal instrument har utvecklats internationellt. För att skapa en säker vård är multiprofessionellt teamsamarbete centralt men det har visat sig att olika professioner inom intensivvård har olika attityder till säkerhetsklimat varför liknande förhållanden kan antas gälla inom operationssjukvård. I Sverige påbörjades under 2011 nationella mätningar av säkerhetskultur i hälso- och sjukvården men det har fram tills idag inte funnits ett instrument som specifikt mäter säkerhetsklimat inom operationssjukvård. Att mäta attityder till säkerhetsklimat är en viktig insats i patientsäkerhetsarbetet men även för att identifiera förbättringsområden och utvärdera effekter av interventioner. Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) är ett validerat instrument där syftet i delarbete I var att översätta och anpassa instrumentet för svenska förhållanden för att skatta säkerhetsklimat på operationsavdelning. Vidare i delarbete II var syftet att beskriva och jämföra attityder till säkerhetsklimat hos olika professioner i svenska operationsteam. 

Användning och introduktion av nya metoder har ökat väsentligt och en nationell infrastruktur har byggts upp inom flera viktiga områden för att förbättra patientsäkerheten i Sverige. Trots detta går det inte att se några större effekter av insatta åtgärder när det gäller det proaktiva arbetet med VRI, trycksår och fallskador. En förklaring kan vara att hälso- och sjukvården är en dynamisk och komplex miljö som bör studeras med hänsyn till sin variabilitet och komplexitet. De flesta metoder och analyser av patientsäkerhet har en linjär utgångspunkt trots sin komplexa verksamhet. Delarbete III och IV kommer därför innefatta studier av säkerhetskultur ur ett system- och resiliens perspektiv som avser systemets förmåga att anpassa sin funktion före, under och efter förändringar eller störningar, så att nödvändiga åtgärder upprätthålls under förväntade och oväntade förhållanden i vårdprocesserna. Forskning med utgångspunkt i de positiva strukturer och processer som redan finns idag inom operationssjukvård samt hur förändringar och variationer förutses, monitoreras och lärs kan vara nästa steg mot att skapa en säkerhetskultur på systemnivå. Fokus kommer genom kvalitativa intervjuer och observationer att vara på säkerhet och risker inom det dagliga arbetets variabilitet, betydelsefulla interaktioner, hur beslut fattas, på vilka grunder samt hur operationsteamet kommunicerar dessa beslut utifrån begreppet ”sensemaking”.

Vetenskapliga publikationer

Swedish translation and psychometric testing of the safety attitudes questionnaire (operating room version). 2013 BMC health services research 13(1): 104.