Gustavsson Catharina

Stäng

Kontakt

Catharina Gustavsson

Sjukgymnast

catharina.gustavsson@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Leg fysioterapeut och Medicine doktor vid Akademisk Vårdcentral Jakobsgårdarna, Borlänge, Landstinget Dalarna.

Porträttbild Catharina Gustavsson

Forskningsaktiv vid Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Är också associerad forskare och har forskningsaktiviteter vid:
- Avdelningen Medicinsk Vetenskap, Akademin Utbildning, Hälsa och Samhälle, Högskolan Dalarna,
- Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm och
- Avdelningen för fysioterapi, Akademin Hälsa, Vård och Välfärd, Mälardalens Högskola.

Disputerade januari 2011 vid Uppsala Universitet med forskningsprojektet:
Self-management of persistent neck pain – a multi-component group intervention in primary health care.
Avhandlingen är en behandlingsstudie som handlar om hur primärvården kan utveckla rehabilitering för personer med långvarig smärta. Den beskriver en utvärdering av ett gruppbaserat behandlings-program för egenvård: Smärt- och stresshantering vid långvarig smärta (SmäSH) som provats i sjukgymnastisk primärvårdsverksamhet. 

Pågående post doc uppdrag
- Post doc forskare vid Akademisk Vårdcentral Jakobsgårdarna, Borlänge, Landstinget Dalarna och adjungerad klinisk lektor vid Avdelningen Medicinsk Vetenskap, Akademin Utbildning, Hälsa och Samhälle, Högskolan Dalarna 2015-ff. 

Tidigare post doc uppdrag
- Post doc vid Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm 2012-2014.
- Post doc forskare vid Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Landstinget Dalarna, (och anknuten till Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, enheten för allmänmedicin, Uppsala Universitet) 2013-2015.
- Post doc forskare vid Avdelningen för fysioterapi, Akademin Hälsa, Vård och Välfärd, Mälardalens Högskola 2015.  

Pågående forskning
1. En behandlingsmetod kallad ALAR (Aktivitets- och Livsrollinriktad Rehabilitering) har utvecklats, provats och utvärderats i primärvården Landstinget Dalarna i form av en randomiserad kontrollerad pilotstudie. Behandlingsmetoden ALAR syftar till att hjälpa personer med långvariga och begränsande smärttillstånd till bättre livskvalitet och mindre begränsningar i livets aktivitet. Behandlingsstudien är finansierad av forskningsmedel från REHSAM och har presenterats i en REHSAM-rapport.

2. En långtidsuppföljning av resultatet av Smärt- och stresshanteringsprogrammet SmäSH som utvärderades i doktorsavhandlingen pågår. De personer som ingick i avhandlingens fullskaliga behandlingsstudie har tillfrågas om sin situation 9 år efter behandling. Dataanalys av resultatet pågår.

3. Forskningsprojekt: Implementering av FaR – Fysisk aktivitet på recept – till patienter i primärvård i Uppsala-Örebroregionen, är ett regionalt samarbete mellan forskare från fem av landstingen i Uppsala-Örebroregionen. Resultatet av tidigare delstudier i detta forskningsprojekt (patientenkäter och intervjuer med personal i landstingen) har bidragit till framtagandet av en implementeringsstrategi som under 2016 kommer att provas i en pilotstudie i primärvården i Landstinget Dalarna och Region Gävleborg. 


Om tidigare genomförd forskning:
Sammanfattning av forskningsprojektet i avhandlingen: Att hantera långvarig smärta
Utvärdering av ett gruppbaserat behandlings-program för egenvård: Smärt- och stresshantering vid långvarig smärta (SmäSH), som provats i sjukgymnastisk primärvårdsverksamhet.

I avhandlingens delstudier har jag velat undersöka och prova ett behandlings-program inriktat på egenvård (”self-management”) vid långvarig smärta, dvs. ett program med syfte att lära patienten hur man som drabbad av långvarig smärta kan använda tekniker för att själv behandla och hantera smärtan och den stress som uppstår av smärtan för att fungera på bästa möjliga sätt inom livets alla områden. I avhandlingen provades ett gruppbaserade smärt- och stresshanterings-program (SmäSH), på personer med långvarig spänningsrelaterad nacksmärta. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utvärdera behandlingseffekt av smärt- och stresshanteringsprogrammet på kort sikt, dvs. direkt efter behandling, respektive på lång sikt, dvs. 2 år efter behandling, samt undersöka om det fanns faktorer som förklarade bra behandlingseffekt i form av minskad smärtrelaterad aktivitetsbegränsning, för personer med långvarig spänningsrelaterad nacksmärta som sökt vård hos sjukgymnast i primärvård.

Patienter som inkluderades till studierna som ingår i avhandlingen hade sökt sjukgymnastisk behandling på primärvårdsmottagningar för sjukgymnastik på 8 orter i Dalarna och lottats till behandlingsprogrammet (dvs. SmäSH) eller kontrollbehandling (dvs. den sedvanliga behandling som sjukgymnasterna vanligtvis brukade tillhandahålla för patienter med långvarig muskuloskeletal nacksmärta). Rekrytering av studiedeltagare pågick från hösten 2004 till våren 2006.

I den fullskaliga randomiserad kontrollerad studien omfattande 156 personer hade  SmäSH bättre effekt än sedvanlig individuell sjukgymnastisk behandling, avseende patientupplevd smärthantering: i form av patienternas självrapporterade smärtkontroll, tilltro till sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter trots smärta (self-efficacy), upplevd aktivitetsbegränsning i dagliga aktiviteter på grund av nacksmärta och katastroftänkande, vid uppföljning efter behandling (20-veckors uppföljningsperiod). Skillnaderna mellan grupperna kvarstod i stort sett vid långtidsuppföljningen 2 år uppföljning efter behandlingen.

Sammantaget visar resultaten från delstudier att SmäSH tillförde viktiga aspekter av betydelse för upplevelsen att ha förmågan att själv kunna behandla och hantera sin smärta. Det är viktigt att stärka människors tilltro till sin egen förmåga (”self-efficacy”) att utföra aktiviteter trots smärta, för att nå framgång med behandling som syftar till att göra individen till expert på sin egen smärtbehandling, och för att få långvarig effekt i form av minskad smärtrelaterad aktivitets-begränsning.

Resultatet visar också att SmäSH var ett egenvårdsprogram som lämpade sig väl att levereras av sjukgymnast i primärvård och att det kan tillföra aspekter som gör behandling hos sjukgymnast i primärvård ännu bättre än tidigare. 

Vetenskapliga publikationer

Problems with sickness certification tasks: experiences from physicians in different clinic settings. A cross-sectional nation-wide study in Sweden. BMC Health Services Research. 2015; 15:321. 

Sickness certification at oncology clinics: perceived problems, support, need for education and reasons for certifying unnecessarily long sickness absences.(2014) Eur J Cancer Care (Engl) 23(1): 89-97.

Reasons for and factors associated with issuing sickness certificates for longer periods than necessary: results from a nationwide survey of physicians.(2013) BMC Public Health 13: 478. 

Problems experienced by gynecologists/obstetricians in sickness certification consultations.(2013) Acta Obstet Gynecol Scand 92(9): 1007-1016.

Predictive factors for disability outcome at twenty weeks and two years following a pain self-management group intervention in patients with persistent neck pain in primary health care.
J Rehabil Med. 2013 Feb;45(2):170-6. doi: 10.2340/16501977-1083.

Self-Management of Persistent Neck Pain: Two-Year Follow-up of a Randomized Controlled Trial of a Multicomponent Group Intervention in Primary Health Care.
Spine (Phila Pa 1976). 2011 Dec 1;36(25):2105-15.

Self-management of persistent neck pain: A randomized controlled trial of a multi-component group intervention in primary health care
European Journal of Pain, Volume 14, Issue 6, July 2010, Pages 630.e1-630.e11

Applied relaxation in the treatment of long-lasting neck pain: a randomized controlled pilot study.
J Rehabil Med. 2006 Mar;38(2):100-7.

Avhandlingen, Self-management of Persistent Neck Pain. A Multi-component Group Intervention in Primary Helath Care.