Fridberg Helena

Stäng

Kontakt

Helena Fridberg

Sjukgymnast

helena.fridberg@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Leg. Sjukgymnast, mag. i sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin, tidigare verksam som sjukgymnast med inriktning mot personer med yrsel och ostadighet vid Sjukgymnastiken, Falu lasarett. Från och med september 2016 är jag nu tjänstledig från sjukgymnastiken och har flyttat till Högskolan Dalarna där jag har fått en doktorandtjänst.

Porträttbild på Helena Fridberg

Projekt

Leg. Sjukgymnast, mag. i sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin, tidigare verksam som sjukgymnast med inriktning mot personer med yrsel och ostadighet vid Sjukgymnastiken, Falu lasarett. Från och med september 2016 är jag nu tjänstledig från sjukgymnastiken och har flyttat till Högskolan Dalarna där jag har fått en doktorandtjänst.

Projektet som jag arbetat med under den tid som jag har varit på CKF handlar om framtagande och testning av ett självskattningsformulär för bedömning av self-efficacy för dagliga livets aktiviteter och symtomhantering hos personer med besvär av yrsel och ostadighet.

Yrsel och ostadighet är vanligt förekommande med en prevalens om 20-30 % i den vuxna befolkningen. Förekomsten ökar med stigande ålder samt förekommer oftare hos kvinnor än män. Vid 75 års ålder uppger 40 % av kvinnorna och 30 % av männen i Sverige att de har yrsel eller ostadighet. Besvären medför ofta stora förändringar i livsstil hos de drabbade som exempelvis undvikande av vardagsaktiviteter, minskat deltagande i sociala sammanhang samt svårigheter att fortsätta arbeta i samma utsträckning som tidigare. Kunskap om hur beteenden och psykologiska faktorer påverkar personer med yrsel och ostadighet är begränsad.

Self-efficacy är ett beteendemedicinskt begrepp och kan definieras som en individs tilltro till sin förmåga att utföra en specifik aktivitet eller beteende utifrån upplevd kapacitet för tillfället.

Jag är intresserad av att undersöka om self-efficacy uppvisar samband med aktivitetsförmåga, symtomhantering samt livskvalitet hos personer med symtom av yrsel och ostadighet.

I mitt magisterarbete -som utfördes via Mälardalens högskola med Catharina Gustavsson vid CKF som handledare- har ett första självskattningsformulär framtagits som mäter self-efficacy för dagliga livets aktiviteter och symtomhantering hos personer med symtom av yrsel och ostadighet.

Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och undersöka olika aspekter av validitet och reliabilitet hos detta självskattningsformulär och därutöver undersöka om samband med aktivitetsförmåga, symtomhantering och livskvalitet kan påvisas hos personer med symtom av yrsel och ostadighet.

I ett första delarbete har självskattningsformulärets innehållsvaliditet undersökts genom bedömningar av tre olika expertgrupper: personer (patienter) med symtom av yrsel och ostadighet, sjukgymnaster och läkare med stor klinisk erfarenhet av arbete med dessa personer samt forskare med teoretisk kunskap om begreppet self-efficacy. Datainsamling och dataanalys har skett genom modifierad Delphimetod samt Content Validity Index. Denna studie är slutförd. I ett andra steg pågår nu datainsamling där självskattningsformuläret testas på 200 personer med besvär av yrsel och ostadighet. Rasch analyser kommer genomföras när datainsamling är klar för att undersöka grad av uni-dimensionalitet, reliabilitet osv.