Janeslätt Gunnel

Stäng

Kontakt

Gunnel Janeslätt

Arbetsterapeut

gunnel.janeslatt@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Med dr., MSc, Leg arbetsterapeut anställd på Habiliteringen i Dalarna, har CKF som arbetsplats på halvtid och är anställd forskare på SUF Kunskapscentrum i Uppsala samt associerad till IFV på Uppsala universitet.

Porträttbild Gunnel Janeslätt

 

Projekt                                                                  

Tidsuppfattning och tidshantering hos barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning; Kartläggning och intervention i relation till vardagsfungerande och föräldraskap

Vuxenlivet, vilket för många inkluderar både arbetsliv och föräldraskap, ställer idag höga krav på förmåga till tidshantering (1). Tidshantering definieras som att hantera tiden för att klara dagliga rutiner och aktiviteter, t ex förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel i vardagen (2). God tidshantering har ett positivt samband med hög tillfredställelse med arbete och hälsa och med lägre nivåer av stress (3). Orealistisk och bristande tidshantering i vardagen kan relateras till den störning i de exekutiva funktioner som framhålls som ett grundproblem hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) (4, 5) eller med autismspektrumtillstånd (AST)(6) samt psykiatriska åkommor (7). Liknande problem med exekutiva funktioner som att planera tid och att hantera sin tid i vardagen, beskrivs också hos personer med ryggmärgsbråck (8-12) och med utvecklingsstörning (13). Samband mellan den psykiska funktionen tidsplanering och vardagsfungerande i form av autonomi och tidshantering har påvisats hos barn med ADHD, AST, utvecklingsstörning och ryggmärgsbråck (14). Om man tidigt kan identifiera och ge stöd och hjälpmedel så kan s.k. inlärd hjälplöshet förebyggas och många problem lindras eller hanteras så barnet kan leva ett bättre liv. Ett instrument; Kartläggning av Tidsuppfattning (KaTid), har utvecklats av GJ och Iréne Alderman. Det har prövats på 61 sexåringar utan funktionshinder. Den studien redovisas i en D-uppsats publicerad 2004, CHILD-rapport nummer 5, beställnings nr ISSN 1651-4327 som kan beställas från http://www.hj.se/childbest/

Arbetet med att pröva och validera KaTid har fortgått på forskningsnivå under doktorandtiden hösten 2004 – våren 2009. I studie I redovisas utveckling av KaTid-B, gjort med hjälp av barn 5 – 10 år (n=144) utan funktionshinder. Den redovisas i "Developing a new assessment of time processing ability for children, using Rasch analysis" (Janeslätt et al., 2008). Studie II omfattar barn 6-11 år med olika funktionshinder: barn med lindrig/måttlig utvecklingsstörning, Asperger syndrom, ADHD eller annat neurologiskt funktionshinder som CP eller MMC. Den studien svarar på frågorna (1) Är barnens prestation i KaTid kopplat till deras vardagsfungerande? (2) Fungerar KaTid till att bedöma tidsuppfattning hos barn med funktionshinder? Tack vare hjälp från sammanlagt 29 kollegor i landet; arbetsterapeuter och pedagoger, har 118 barn med funktionshinder bedömts med KaTid. Resultatet redovisas i en artikel med titeln " Measurement of time processing ability and daily time management in children with disabilities" (Janeslätt et al., 2009). Studie III fokuserar på frågan om tidsuppfattning ser olika ut hos barn med eller utan funktionshinder, och har titeln: "Patterns of Time Processing Ability in children with and without Disability"(Submitted). I den fjärde och avslutande studien i avhandlingen gjordes en analys av skillnaden i hur 5-10 år gamla barn med (n=115) och utan funktionshinder (n=144) svarar på frågorna i KaTid. Resultatet visar att det finns skillnader. Några uppgifter i tidsupplevelse och i tidsorientering tycks vara speciellt svåra för barn med funktionshinder. Möjligen är dessa uppgifter särskilt svåra för någon grupp av barn med funktionshinder t.ex. barn med autism. Ytterligare analyser visar att denna skillnad inte tycks ha några avgörande konsekvenser på individnivå när man kartlägger tidsuppfattning hos de olika barnen. Avhandlingen "TIME for TIME: Assessment of time processing ability and daily time management in children with and without disabilities" försvarades 6/3 2009 på Karolinska Institutet. Handledare: professor Mats Granlund Hälsohögskolan i Jönköping och Med. dr Anders Kottorp, Institutionen NVS, Karolinska Institutet.
Fortsatt forskning med fokus på att utveckla metoder för kartläggning (Janeslätt et al 2012) och för intervention (Janeslätt et al 2014) pågår. Målet är att genom kliniskt baserad forskning utveckla och förbättra metoder för att bedöma behov av åtgärder, att utveckla tidsuppfattning och tidshantering samt att utvärdera åtgärder för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Pågående forskningsprojekt

  • Ha Koll! ”Tidshantering och organisationsförmåga hos vuxna med funktionsnedsättning: svensk prövning av bedömnings- och interventionskoncept”. GJ är projetkledare och medforskare är Marie Holmefur, docent, Patrik Arvidsson, Med dr., leg psykolog, Afsaneh Hayat Roshanay PhD, leg psykolog, Kajsa Lidström Holmqvist Med dr.
  • Mera Koll; Tids- och planeringshjälpmedel för barn med ADHD, en randomiserad studie av effekter och kostnader” pågår. Detta projekt syftar till att utvärdera effekterna av kognitivt stöd i form av tids- och planeringshjälpmedel på funktionsnivå, livskvalitet, tidshantering och ADHD symptom hos barn med ADHD i åldersgruppen 9 – 15 år, och även undersöka hälsoekonomiska aspekter av sådant stöd. Medel har beviljats från Vårdalstiftelsen för tre år. Projektet är en multicenterstudie med BUP i Linköping och Uppsala, Prima BUP i Stockholm samt BUP i Varberg/Halmstad. Projektledare är öl docent Per Gustafsson på BUP i Linköping. En doktorand: Birgitta Wennberg finns inom projektet. Docent Anette Kjellberg och GJ är bihandledare och medforskare i projektet.
  • Projeket ”Omgivningsfaktorers betydelse för användning av hjälpmedel”. Medel har beviljats från Regionala Forskningsrådet för projektet med fokus på omgivningsfaktorers påverkan vid olika typer av hjälpmedel. En kvalitativ artikel är publicerad och en accepterad. Projektet är i slutskedet. Samarbete med forskare Helene Lidström i Uppsala och Lottie Norling Hermansson samt Ingvor Pettersson vid Örebro Universitet.
  • Projektet ”Stöd i Tid” prövar en ny metod för att facilitera utveckling av tidsuppfattning hos barn med funktionsnedsättning. GJ handleder forskningsassistent Sara Wallin Ahlström i samarbete med professor Ellinor Brunnberg och docent Lena Almqvist på Mälardalens högskola.
  • Projekt: ”Föräldrar med kognitiva svårigheter som har barn i familjehem: Föräldraroll, behov av stöd samt utvärdering av stödgrupp Mamma Trots Allt”. Medel har beviljats från Allmänna Barnhuset och Stiftelsen Erik och Carola Tengströms fond. Datainsamling är i slutskede. Medforskare är Päivi Adolfsson, Karin Jöreskog och Helena Lindstedt vid Uppsala Universitet samt leg psykolog Lydia Springer på SUF Kunskapscentrum.
  • Pilotstudie ”Real Care Baby” ska utröna feasibility för en kommande RCT, pröva om ett nytt samtalsmaterial ”Barn – vet jag vad det innebär” tillsammans med en babysimulator kan påverka attityder hos ungdomar i gymnasiesärskolan. Samarbete med docent Margareta Larsson, docent, Berit Höglund Med dr., Nina Klang, PhD, Ida Kåhlin, Med dr., Lydia Springer, leg psykolog och specialist, Maria Wickström, doktorand samt Rose-Marie Berglund, lärare.

Vetenskapliga publikationer

Self-Rating of Daily Time Management in children: Psychometric properties of the Time-S.
Scand J Occup Ther. 2016 Jul 8:1-9. [Epub ahead of print]

Drafting standards on cognitive accessibility: a global collaboration
Disabil Rehabil Assist Technol. 2016 Jun 13:1-8. [Epub ahead of print]

How people with cognitive disabilities experience electronic planning devices.
NeuroRehabilitation. 2015;37(3):379-92. doi: 10.3233/NRE-151268

Daily time management and influence of environmental factors on use of electronic planning devices in adults with mental disability.
Disabil Rehabil Assist Technol. 2015;10(5):371-7. doi: 10.3109/17483107.2014.917124. Epub 2014 May 8

Perception of the influence of environmental factors in the use of electronic planning devices in adults with cognitive disabilities. 2014 Disability and Rehabilitation: Assistive Technology(0): 1-8.

Evaluating intervention using time aids in children with disabilities.(2014) Scand J Occup Ther.

Validity in assessing time processing ability, test equating of KaTid-Child and KaTid-Youth.
Child Care Health Dev. 2011 May 27. doi: 10.1111/j.1365-2214.2011.01249.x. [Epub ahead of print]

Patterns of Time Processing Ability in Children with and without Developmental Disabilities
Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities

Measurement of time processing ability and daily time management in children with disabilities.
Disability and Health Journal 2009, 2(1), 15-19.

Development of a new assessment of time processing ability in children, using Rasch analysis.
Child Care Health Dev. 2008 Nov;34(6):771-80.

Avhandlingen. Time for time: Assessment of time processing ability and daily time management in children with and without disabilities.