Hellerstedt Börjesson Susanne

Stäng

Kontakt

Susanne Börjesson Hellerstedt

Sjuksköterska

Skicka epost

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Sjuksköterska på Kirurgkliniken, Falu lasarett och doktorand vid Inst för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Porträtt Susanne Börjesson Hellerstedt

Projekt

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med ca 8300 nydiagnostiserade fall om året, kirurgi är den viktigaste och oftast initiala behandlingen. Klassificeras tumören som invasiv, drygt 7000 fall per år, planeras en postoperativ tilläggsbehandling detta för att minska risken att återinsjukna i bröstcancer. Tilläggsbehandling kan vara strålnings-, endokrin-, kemoterapi- och/eller antikroppsbehandling. Idag är den relativa 10-års överlevnad efter en bröstcancer diagnos över 80 %1. Så, tidig diagnos via mammografi och dagensbehandlingar har god effekt på överlevnad. Dock alla delar i behandlingen kan ge akuta men även kvarstående biverkningar en sådan biverkan är smärta. Kemoterapi som ges till mer än 40 % av de kvinnor som diagnosticeras med invasiv bröstcancer kan förorsaka uttalad trötthet, håravfall och i vissa fall smärta. Idag är den rekommenderade standardterapin vid bröstcancer en polycytokemoterapi dvs. behandlingen består huvudsakligen av en taxan sekvens följt av en antracyklin sekvens eller vice versa. När kemoterapin innehåller en taxan minskar den relativa dödligheten med 13 %2. Tyvärr ökar de i sin tur även risken för biverkningar, såsom kemoterapiutlöst smärta (CHIP)3, 4 och kemoterapiutlöst neuropati (CIPN)5. För en del kvinnor, ca 30-80 %, uppmärksammas nu en mycket svår akut taxan utlöst smärta3, 6 vilken ibland ackumuleras med risk för kvardröjande symtom såsom känselbortfall, stickningar och smärta. Det finns teorier rörande orsaken till CHIP och CIPN, men ännu är orsaken till smärtutvecklingen hos människa inte är helt klarlagd7. Behandling av smärtan har därmed även visat sig vara komplicerad och mindre framgångsrik. Därför behövs det ytterligare studier avseende CHIP. Avhandlingsarbetets fyra delar är preliminärt:

I. En kvalitativ explorativ intervjustudie. Där undersöks uppfattningar om upplevelse av kemoterapi utlöst smärta och dess inverkan i dagligt liv med hjälp av en triangulering av metoder: Visuell analog skala (VAS), smärtteckning samt intervju. Deltagare: kvinnor diagnosticerade med bröstcancer från Dalarna-, Uppland- eller Gävleborgs län som utvecklat smärta under kemoterapi. Publikation: Hellerstedt-Börjesson S., Nordin K., Fjällskog M-L., Knutsson Holmström I., Arving C. Women with Breast Cancer: Experience of Chemotherapy-Induced Pain: Triangulation of Methods. Cancer Nursing 38(1): 2015

II. En kvalitativ explorativ fenomenologisk intervjustudie. Vid en uppföljningsintervju utifrån ett livsvärldsperspektiv, undersöks minnet av tidigare kemoterapiutlösta smärta, kvarvarande eller ny pågående smärtinverkan, samt tankar om smärta i framtiden. Deltagare: som ovan, kvinnor diagnosticerade med bröstcancer från Dalarnas-, Upplands- eller Gävleborgs län vilka utvecklat smärta under kemoterapi. Publikation:Hellerstedt-Börjesson S., Nordin K., Fjällskog M-L., Knutsson Holmström I., Arving C. Women´s pain experiences of breast cancer chemotherapy-induced pain: a past, present and future perspective. Submitted to Cancer Nursing: 2015

III. En explorativ kvantitativ registerstudie som undersöker och jämför prospektivt upprepade mätningar med hjälp av I) VAS registreringar för att bedöma smärtintensitet. Där VAS bedömdes före varje kur och på dag 10 av kursen. II). Genom skattning av smärt- distribution och intensitet på en färglagd kroppsbild (BI). Där grönt = ingen smärta, gult = acceptabel smärta (dvs, var dagliga funktionen inte försämras och kvinnan kunde fortsätta gå om sin rutin), röd = smärta som stoppar dagligt liv och svart = outhärdlig eller olidlig smärta. III) Samt smärtskattningar på EORTC QLQ C-30 smärta subskalan vid tre tillfällen studiestart, tre månader och sex månader. I vilken utsträckning korrelerade och förklarade smärtan mätt med VAS variationen i EORTC mätningarna samt BI. Deltagare: som ovan, kvinnor diagnosticerade med bröstcancer från Dalarnas-, Upplands- eller Gävleborgs län vilka utvecklat smärta under kemoterapi.

IV. Syftet med föreliggande studie är att göra en nationell kartläggning av sjuksköterskors uppfattning om förekomsten av CHIP hos patienter som erhåller adjuvant cytostatikabehandling mot bröstcancer och hur smärtbedömningen sker, samt vilka rutiner och riktlinjer för behandling av CHIP som finns.

Specifika frågeställningar är:

Hur frekvent uppfattar sjuksköterskorna att CHIP är i ovanstående patientgrupp?

Hur bedömer sjuksköterskorna förekomsten, intensitet och besvärsgrad av CHIP i sitt dagliga arbete med ovanstående patientgrupp?

Vilka rutiner och riktlinjer finns till stöd för sjuksköterskans arbete med smärtproblematik hos ovanstående patientgrupp?

Vetenskapliga publikationer

Women Treated for Breast Cancer Experiences of Chemotherapy-Induced Pain: Memories, Any Present Pain, and Future Reflections.
Cancer Nurs. 2016 Feb 4. [Epub ahead of print]

Hellerstedt-Börjesson S., Nordin K., Fjällskog M-L., Knutsson Holmström I., Arving C. Women with Breast Cancer: Experience of Chemotherapy-Induced Pain: Triangulation of Methods. Cancer Nursing 38(1): 2015