Wallin Ahlström Sara

Stäng

Kontakt

Sara Wallin Ahlström

Arbetsterapeut

sara.wallin-ahlstrom@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Arbetsterapeut, Barn och Ungdomshabiliteringen Falu lasarett

Porträtt Sara Wallin Ahlström

Projekt

Utformning och prövning av modell för intervention med tidshjälpmedel till barn med funktionsnedsättning.

Barn med olika funktionsnedsättningar har en lägre nivå av tidsuppfattning jämfört med jämnåriga barn utan funktionsnedsättning (Janeslätt, Granlund, Kottorp, & Almqvist, 2010). Det finns ett stort antal personer i habiliteringens målgrupp som har svårigheter med tidsuppfattning vilket försvårar deras möjligheter att klara sin vardag självständigt.

Barn med diagnosen Myelo Meningo Cele (MMC) har ökad risk för att få svårigheter med exekutiva funktioner, inklusive tidsplanering (Hunt, Oakeshott, 2003; Hunt, Oakeshott, 1999; Peny Dahlstrand, 2011) perceptuella och icke-språkliga funktioner (med eller utan Hydrocephalus) (Lindqvist, Carlsson, Persson, Uvebrandt, 2005) vilket påverkar självständighet i vardagssituationer. Det finns ett samband mellan tidsuppfattning och självständighet i vardagssituationer för barn med MMC (Hunt, Oakeshott, 2003; Hunt, Oakeshott, 1999). Barnens förmåga att bibehålla fokus och att hantera sin tid/avsluta aktiviteten kan relateras till nivå av tidsuppfattning, inte till barnets ålder (Donlau, Falkmer,Gladh, Mattsson, 2009; Donlau, Imms,Mattsson, Sjörs, Falkmer, 2010). Barn med utvecklingsstörning har problem med tidsorientering (Owen, Wilson, 2006; Arvidsson, Jonsson, 2006) och med att planera sin tid (Davies, Stock, Wehmeyer, 2002). Vilket kvarstår i vuxen ålder (Peny-Dahlstrand, 2011; Lindqvist, Carlsson, Persson, Uvebrandt, 2005; Donlau, Falkmer, Gladh, Mattsson, 2009). Bristande tidshantering kan ge uttalade konsekvenser för barn med funktionsnedsättning. Det finns indikationer att barn som har kombinationer av funktionsnedsättningar har starkt ökad risk för mentala symtom, skolproblem och missbruk (Brunnberg, Lindén Boström, Persson, 2007). Kunskapsbilden idag visar att barn med funktionsnedsättning riskerar att få eller har svårigheter med tidsuppfattning vilket påverkar deras vardagsfungerande. Det finns alltså en del kunskap om att funktionshindrande processer kan leda till bristande delaktighet och ojämlikhet inom området tidshantering i vardagen.

Stöd för att utveckla tidshantering har prövats i en randomiserad studie som har utvärderat intervention med tidshjälpmedel för barn 6 – 10 år med funktionsnedsättningar (n=47) och påvisar att tidsuppfattning och tidshantering i vardagen ökar signifikant mer i gruppen som får tidshjälpmedel (Janeslätt, Kottorp, Granlund, 2014).

En manualbaserad metod för att, i den dagliga miljön, stödja utveckling av tidsuppfattning, Min Tid, har utvärderats i en annan randomiserad studie. Metoden innefattar att deltagande barn får många tillfällen att mäta tidens varaktighet med tidshjälpmedel i vardagsaktiviteter vilket framförallt ger erfarenheter av tidsupplevelse. Studien visar att det är möjligt att med riktad träning under 8 veckor främja utveckling av tidsuppfattning hos barn 10-17 år med lindrig - måttlig utvecklingsstörning (n=60) (Janeslätt, Wallin Ahlström, Granlund, submitted). Barnets ålder när interventionen inleds och funktionsnedsättningens grad kan påverka kostnaden för det stöd som ges (Granlund, Bond, Lindström, Wennberg, 1995). Det finns studier som påvisar att intervention kan ha större effekt om den ges till yngre barn med utvecklingsstörning vilket ytterligare stärker vikten av tidig intervention (Dunst, Trivette, 1994).

Målet med habiliteringens arbete är att stödet riktas mot att öka självständighet, vardagsfungerande samt inflytande och delaktighet i samhället. Habiliteringen saknar idag en modell för tidig intervention som kan bidra till att nå mål med habiliteringens arbete. Genom att tidigt i barnets utveckling grunda för förståelse av tid skapas möjlighet att minska den klyfta till barn med typisk utveckling som annars bara ökar i takt med ålder.

En pilotstudie har genomförts med barn 5-6 år i förskolemiljön för att testa upplägget, interventionsmaterialet samt kartläggnings- och utvärderingsinstrument. Pilotstudien skall också generera en modell för strukturerad intervention med tidshjälpmedel till förskolebarn och ett studieprotokoll inför kommande huvudstudie. 

I pilotstudien deltog 20 barn. Fyra med funktionsnedsättning och 16 med typisk utveckling. Datainsamling är klar, analys och artikelskrivande pågår.

Detta projekt kan bida med ny kunskap om det är möjligt att genomföra träning och att med träning påverka barns tidsuppfattning redan under förskoleåren. En modell för tidig stimulering av tidsuppfattning inom detta område kan uppfylla behov hos barn som idag får stöd via Landstinget Barn- och Ungdomshabilitering och andra verksamheter och om så, även vidareutvecklas och användas av föräldrar samt andra närstående.