Patientsäkerhetslagen

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

En ny patientsäkerhetslag började gälla den 1 januari 2011.

Patientsäkerhetslagen innebär i korthet:

  • att vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete
  • att Inspektionen för vård och omsorg fortsättningsvis ska pröva klagomål från patienter
  • att disciplinpåföljderna varning och erinran försvinner
  • ett förstärkt yrkesansvar – skärpta regler om prövotid och återkallelse av legitimation
  • att vårdgivaren ska anmäla olämpliga yrkesutövare
  • att brottslighet utan samband med yrkesutövningen utgör återkallelsegrund för legitimation
  • ett förstärkt patientinflytande – patientnämnden får en utökad roll
  • att verksamhetschef ska utses inom tandvården
  • att apotekspersonal ska anmäla olämplig förskrivning av alla läkemedel

Patientsäkerhetslagens syfte

Syftet med patientsäkerhetslagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonalen begått misstag. Genom en utökad klagomålshantering hos Inspektionen för vård och omsorg och ett tydliggörande av vårdgivarens/arbetsgivarens ansvar kommer reaktioner och åtgärder till följd av brister i verksamheten att kopplas tydligare till patientsäkerheten, än i det nuvarande systemet.

Systematiskt patientsäkerhetsarbete skall förebygga eller förhindra vårdskador

En av de stora nyheterna är att vårdgivare fr.o.m. den 1 januari 2011 blir skyldiga att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador.

Patientsäkerhet definieras i lagen som skydd mot vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit, definieras som allvarlig vårdskada.

Av bestämmelserna framgår att även ett lidande kan anses vara en vårdskada. T.ex. kan det vara fråga om att ett sjukdomstillstånd för patienten inte uppmärksammas vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården och detta medför ett förlängt fysiskt eller psykiskt lidande till följd av att patienten inte får vård i rätt tid. Det ska dock vara fråga om ett inte alltför bagatellartat tillstånd för att lidandet ska anses som en vårdskada i lagens mening.

Patienten är en självklar samarbetspartner i patientsäkerhetsarbetet

Detta kan t.ex. ske genom att vårdgivaren inför rutiner för att aktivt uppmana patienter och närstående att fråga och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen. Ytterligare metoder kan vara att införa en systematisk klagomålshantering för att fånga upp brister, att knyta patientråd till verksamheten för att ventilera frågan om patientsäkerhet eller att arbeta med uppföljningssamtal.

Vårdgivare skall rapportera legitimerade yrkesutövare som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten

Den innebär att vårdgivaren är skyldig att snarast anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Inspektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledning att befara att personen i fråga kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Begreppet skälig anledning att befara ska vara grundad på faktiska omständigheter - t.ex. iakttagelser av bristande kompetens, bristande vilja att följa i verksamheten fastställda rutiner eller missbruk.

Apotekspersonal skall anmäla förskrivning av narkotiska läkemedel i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet

Om apotekspersonal har skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av bl.a. narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg.

Inspektionen för vård och omsorg tar över ansvaret för klagomål och tillsyn från Socialstyrelsen

Ansvaret för att pröva klagomål från patienter flyttas från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Inspektionen för vård och omsorg.

Disciplinpåföljderna varning och erinran försvinner och ersätts av kritik

Disciplinpåföljderna varning och erinran tas bort i lagen och ersätts bl.a. av en utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot både vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal.

Skärpta bestämmelser om prövotid och återkallelse av legitimation

Det införs skärpta bestämmelser om prövotid och återkallelse av legitimation. Vid beslut om treårig prövotid ska det fastställas en prövotidsplan för den legitimerade.

Patientnämnderna får en större roll

Patientnämndernas betydelse för patientsäkerheten blir tydligare. Patientnämnderna ska bl.a. uppmärksamma Inspektionen för vård och omsorg på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn.

Inspektionen för vård och omsorg ges rätt att göra registerkontroll från belastningsregister

Inspektionen för vård och omsorg får göra registerkontroll från belastningsregistret inför beslut om att meddela legitimation.