Oro & ångest

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Kunskapsträff: Oro och ångest

 

Stress, oro, ångest, panikångest

Vad är det? Likheter? Skillnader?

Vad är ångest?

Ångest är en automatisk respons på ett upplevt hot, som syftar till att skydda individen genom att förbereda den på att fly eller slåss. Detta kallas kamp- eller flyktreaktionen och är en viktig överlevnadsmekanism som styrs av det autonoma nervsystemet (som vi inte kan styra med viljan).
Detta är i sin tur uppdelat i två delar:
- det sympatiska (gas) och
- det parasympatiska (broms).
Då vi uppfattar något som hotfullt eller farligt aktiveras kamp- eller flyktreaktionen. Den kan ha olika utlösare: en situation, en känsla eller en tanke. Påslaget är kraftigt och upplevs ofta som oerhört obehagligt och skrämmande.
En mängd kroppsliga reaktioner: hjärtat slår snabbare för att öka blodflödet, musklerna spänns och man kan bli stel och skakig, andningen ökar för att syresätta musklerna och kan ge en känsla av tryck över bröstet/yrsel/overklighetskänslor/tunnelseende/stickningar i fingrar och tår, man blir varm och svettig, pupillerna vidgas för att öka ljusintaget och man kan se suddigt, matsmältningen blir långsammare och man kan må illa.

Även tankar och känslor påverkas av att vi förbereder oss på kamp eller flykt, känsloupplevelser av aggression eller ett starkt behov av att fly är ofta utmärkande inslag. Den ökade vaksamheten kan göra det svårt att koncentrera sig på annat och minnet kan påverkas.
Ofta avviker man hastigt och kopplar ihop att ångesten sjunker med att man flytt situationen (kroppsligen eller mentalt), vilket inte stämmer. Anledningen till att ångesten sjunker är att kroppen själv bromsar reaktionen. Då hotet försvunnit eller vi upplever att vi kommit i säkerhet aktiveras det parasympatiska nervsystemet som bromsar reaktionen.

Ångest vid ätstörningar

Ångest är en central del i en ätstörning. Många upplever att de får ångest i samband med måltider och ägnar mycket tid åt att planera hur, var och när de ska äta. Ångest förknippas också med kroppen och vikten. Ätstörningen kan även vara ett sätt att döva ångest, tankar eller känslor som man inte står ut med. Dessutom får vi människor ångest av att INTE äta och blir då mer sårbara för ångestpåslag.
I vilka situationer känner man ångest?
Vi hjälps åt med exempel.
Ätstörningen som strategi att hantera ångest och svåra känslor. Hur fungerar det? På kort sikt? På lång?

Vad ska man göra då??
Hur kan man förhålla sig till ångest?
Hur gör du? Finns det andra sätt? Tipsa varandra!
- Kunskap om ångest
- Inte göra så mycket, acceptans
- Iaktta, utforska, betrakta som ”experiment”
- Andning
- Fokus på det du vill göra i situationen, snarare än att fly
- Att stå ut en liten stund i taget

Det kan vara lite svårt att identifiera vad som är en funktionell strategi och vad som är ett så kallat säkerhetsbeteende, som snarare vidmakthåller ångesten sett på lite längre sikt. Ett visst beteende är aldrig ”rätt” eller ”fel” i sig, man behöver fundera på vilken funktion det fyller. Ett sätt att särskilja kan vara att ställa sig frågan: gör jag det här för att stå ut eller för att undvika en katastrof? Om känslan är att strategin är nödvändig för att inte en katastrof ska inträffa, är det en ledtråd att det handlar om ett säkerhetsbeteende som på sikt faktiskt vidmakthåller problemet.

Litteraturtips
AB Kontakt. (2004). En närståendes handbok.
Carlsson, G. (2009). Frisk och fri från ätstörningar
Clinton, D. & Norring, C. (2002). Ätstörningar.
Fairburn, C. (2011). Att övervinna hetsätning
Farm Larsson, M & Wisung, H. (2005) Fri från oro, ångest och fobier.
Ghaderi, A. & Parling, T. (2009). Lev med din kropp - om acceptans och självkänsla.
Ghaderi, A & Parling, T. (2007) Från självsvält till ett fullvärdigt liv.
Glant, H. (2000). Sluta svälta!
Glant, H. (2000). Sluta hetsäta!
Jensfelt, S. (2009). Bulimibibeln
Livsmedelsverket. (2005). Svenska näringsrekommendationer. http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf
van Der Ster, G. (2009). Mattillåtet