Hospital och lasarett under 1700-talet

Stäng

Kontakt

Mentalvårdsmuseet

Besöksadress: Länsvägen 16, Skönvik, Säter Mentalvårdsmuseet Säter, Box 350, 783 27 Säter 0225-49 45 09 mentalvardsmuseet@ltdalarna.se
Ritning på lasarett-hospital på Åsgatan i Falun. 1700-tal.

Under 1700-talet kom provinsialläkarna. Deras arbetsuppgift var bland annat att göra hälso- och sjukvårdsinspektioner, med rapportskyldighet till Medicinalstyrelsen. I årsrapporterna kan vi få information om tillståndet i länet, var det gäller hälsoläget, barnadödlighet, dryckenskapens utbredning, epidemier, osv.

Sveriges äldsta vårdanstalter och även Dalarnas, kallades hospital. I Falun byggdes ett nytt kronohospital efter branden 1761, som ödelade stora delar av staden. Hospitalet, byggt i sten stod färdigt på Åsgatan 1776. I en kunglig förordning från 1791 står att läsa vilka som ska vårdas på hospitalet, "I hospital intagas tills vidare förnämligast dårar och svagsinta, därnest andre fattige och orkeslöse människor". Hospitalen tjänade främst som asyler, det vill säga, som en fristad och i mindre grad som sjukvårdsinrättning.

Från 1778 startade också ett länslasarett sin verksamhet i samma byggnad.

På lasarettet skulle endast de patienter tas in som antogs vara botade inom en sex månaders period, de obotbara avvisades. Patienterna var vanliga sjuka, sinnessjuka och veneriskt sjuka. Hälften av platserna kom senare att bokas för de veneriskt sjuka främst då syfilitiska patienter. De veneriskt sjuka vårdades på det som kallades kurhuset. En dårstuga uppfördes 1831 på lasarettstomten.

För att finansiera en del av sjukvården infördes 1766 en så kallad brännvinsskatt. Det innebar att skatt skulle tas ut på all svensk brännvin som såldes på krogar och värdshus. Falun hade vid samma tid 16 huvudkrogar och 60 mindre. Denna skatt spelade under lång tid en stor roll i landstingets ekonomi. Brännvinsskatten drogs in 1959.