Samtal om hälsa - personalvägledning

Stäng

Kontakt

Avdelning för hälsofrämjande

Landstinget Dalarna/Central förvaltning Box 712, 791 29 Falun folkhalsan.dalarna@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Samtal om hälsa – Personalvägledning är framtagen för att förtydliga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder utifrån Dalarnas perspektiv samt att vägleda och stödja alla som arbetar i hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna och som möter vuxna över 18 år i behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor. Samtal om hälsa finns för utskrift i fickformat här till höger.


Syfte och målgrupp

Materialet beskriver risknivån för varje levnadsvana och vilka som är de aktuella rekommendationerna. För vissa grupper finns specifika rekommendationer som beskrivs under rubriken Övriga riskgrupper. Även dokumentationen i TakeCare finns beskriven.

Personalvägledningen vänder sig till såväl öppen som sjukhusanknuten vård och samtliga personalkategorier. Den kan ses som ett komplement till Landstinget Dalarnas personalmaterial ”Samtal om hälsa” men ger också en god grund för hur det hälsofrämjande arbetet kan organiseras, dock måste det alltid anpassas efter den lokala verksamhetens behov och förutsättningar.


Bakgrund


Jämlik vård

Hälso- och sjukvården har en uppgift att direkt påverka hälsa och överlevnad genom förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser. I Landstinget Dalarnas landstingsplan 2017-2020 beskrivs jämlik hälsa som ett prioriterat område och Landstingets verksamheter ska arbeta särskilt med att identifiera, utjämna och förebygga ojämlikheter i hälsa samt kompensera för de skillnader som existerar. Målsättningen är att hälsan ska vara jämnt fördelad mellan människor i Dalarna. Skillnader på grund av socioekonomiska faktorer såsom kön, utbildning, inkomstnivå, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning ska inte medföra sämre hälsa för olika grupper av människor.

Det finns idag stora skillnader i befolkningen i Dalarna, precis som i resten av Sverige gällande förekomst av ohälsosamma levnadsvanor beroende på socioekonomiska faktorer. Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor. Om fler personer får hjälp och stöd att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor kan alltså ojämlikheterna i befolkningens hälsa minska, vilket leder till vinster både för individen och för samhället. I mötet med patienter i hälso- och sjukvården är det av stor vikt att i alla samtal ha individens perspektiv och sociala förutsättningar i beaktande.

Levnadsvanorna är en viktig och påverkbar faktor för individens hälsa och 80 procent av all kranskärlsjukdom och stroke samt 30 procent av all cancer kan förebyggas med hjälp av sunda levnadsvanor. Levnadsvanorna är den enskilda faktor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. I Sverige idag har 50 procent av alla kvinnor och 65 procent av alla män minst en ohälsosam levnadsvana. Detta gör att huvuddelen av den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag är orsakad av ohälsosamma levnadsvanor och de fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor. För den som redan är sjuk kan stora hälsovinster göras genom förbättrade levnadsvanor.


Patientmötet är grunden

Att stödja människor i en beteendeförändring kräver ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka patientens tilltro till sin egen förmåga. En person som kommer till vården behöver uppleva sig lyssnad på och accepterad som den expert den är på sin person och sitt eget liv. På detta sätt bygger vi relationer och låter patientens resurser och kunskap om sin situation komma till användning. Därigenom uppnås både ett bättre resultat och effektivare resurs­användning i vården. I relationsbygget med de personer som söker vård behöver du som yrkesperson reflektera över din egen betydelse för relationen. Det handlar bland annat om hur du bjuder in till engagemang, respekt och tilltro i ett samtal, hur du tar emot svåra berättelser, hur du reagerar på och besvarar patientens berättelse och om du behöver utveckla något hos dig själv för att bygga relationer i din professionella roll.


Åtgärdsnivåer

I Samtal om hälsa - Personalvägledningen beskrivs tre olika åtgärdsnivåer:

1. Enkla råd
I
nformation och korta standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor (inte likställt med att ställa frågor om levnadsvanor). Eventuell komplettering med skriftlig information. Omfattning i tid vanligtvis mindre än 5 minuter.

2. Rådgivande samtal
Dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Anpassning till den specifika personens ålder, hälsa, risker mm. Eventuell komplettering med olika verktyg och hjälpmedel samt med särskild uppföljning. Kan inkludera motiverande strategier. Omfattning i tid vanligtvis 10-15 minuter men ibland upp till 30 minuter.

3. Kvalificerat rådgivande samtal
Dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Anpassning till den specifika personens ålder, hälsa, risker mm. Eventuell komplettering med olika verktyg och hjälpmedel samt med särskild uppföljning. Kan inkludera motiverande strategier. Vanligen teoribaserat eller strukturerat och utförs av personal med utbildning i den metod som används. Omfattning i tid ofta längre än rådgivande samtal.

Samtliga nivåer förutsätter att personalen har kunskap om den eller de levnadsvanor åtgärden gäller och hälso- och sjukvården redan har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor.