Dysfunktionell andning många gånger feltolkad som astma

Publicerad 15 september 2016

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Många med andningssvårigheter förblir odiagnostiserade eller diagnostiseras felaktigt med astma, när det i själva verket kan vara dysfunktionell andning (DA) man lider av. Information och andningsträning kan vara till nytta för dessa patienter. Den 16 september disputerar Carina Hagman, leg. sjukgymnast vid Falu lasarett och forskare vid Uppsala universitet och CKF, i ämnet.

Termen dysfunktionell andning (DA) beskriver personer som har sitt andningsmönster förlagt högt upp i bröstkorgen även i vila. Personer med DA har kroniska eller återkommande andningsbesvär som inte kan tillskrivas en medicinsk diagnos som till exempel astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Tidigare studier har uppskattat att cirka 10 procent av den vuxna populationen har dysfunktionell andning och att det är vanligare hos personer med astma och hos kvinnor.

-Man är ännu inte överens i forskarvärlden om en definition, diagnoskriterier eller behandling av DA. Detta är ett viktigt område att studera då tillståndet verkar vara vanligt förekommande och det ännu inte finns så mycket kunskap och forskning, säger Carina Hagman.

I det dagliga arbetet med patienter med oklara andningsbesvär är det av vikt att ha DA i åtanke i samband med bedömning och behandling för att ställa rätt diagnos och för att kunna erbjuda en adekvat behandling, menar hon.

-Symtom på grund av DA kan misstolkas som astmasymtom och patienter med DA kan felaktigt få astmadiagnos vilket i sin tur kan leda till att patienterna får onödig astmamedicinering, säger Carina Hagman.

I avhandlingen användes ett instrument (Respiratory Movement Measuring Instrument) som objektivt mäter andningsrörelser. Instrumentet testades först på friska personer för att undersöka om det kunde mäta olika typer av andningsmönster i olika kroppspositioner samt om andningsrörelserna som uppmättes stod i samband med andetagsvolymerna. Efter det användes instrumentet i en behandlingsstudie för att objektivt mäta och utvärdera andningsrörelserna före och efter behandling (som bestod av information och andningsträning) hos patienter med DA.

-Flera av patienterna hade haft besvär i många år innan de diagnostiserades och hade sökt sjukvård akut på grund av sina andningsbesvär. Många hade felaktigt fått en astmadiagnos och använt astmamediciner trots att de inte hade astma. Behandlingsresultaten indikerar att patienter med dysfunktionell andning hade nytta av information och andningsträning med minskade symtom, minskat antal akutbesök, färre aktivitetsbegränsningar och minskad påverkan på sitt dagliga liv som följd. De fick även ett förbättrat andningsmönster och en bättre hälsorelaterad livskvalitet vilket kvarstod vid långtidsuppföljning, säger Carina Hagman.

Carina Hagman är forskare vid Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysioterapi samt Centrum för klinisk forskning (CKF) Dalarna. Hon disputerar den 16 september.

Läs avhandlingen här