Tandlossning ökar i Dalarna enligt ny avhandling

Publicerad 10 maj 2016

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Antalet personer med tandlossning har ökat och den positiva trenden gällande minskad kariesförekomst har stannat av. Det visar en ny avhandling av Kristina Edman, forskare vid Uppsala universitet och legitimerad tandhygienist vid Folktandvården i Falun, där hon undersökt munhälsans utveckling i Dalarna över en 30-årsperiod.

Den första studien av fyra som ingår i Kristina Edmans doktorsavhandling utfördes 1983 och den senaste 2013. Resultaten visade att de två största tandsjukdomarna karies (hål i tänderna) och parodontit (tandlossning) minskade mellan 1983 och 2008. Mellan 2008-2013 ökade antalet individer med parodontit och en tendens till ökning av karies bland äldre kunde ses.

Levnadsvanor och tandhälsa har samband

Rökning var den faktor som visade sig ha starkast samband med parodontit efter att hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå, ekonomi och civilstånd), tandvårdsvanor, antal tänder och ålder. Tandsten, som är en riskfaktor för parodontit, registrerades utifrån röntgenbilder och en kraftig ökning sågs mellan 2003 och 2013. Individer med oregelbundna tandvårdsvanor, begränsad ekonomi och som var rökare, lågutbildade och ensamboende, samt de som dagligen tog receptbelagd medicin, hade en ökad risk för karies.

-Även om munhälsan generellt har förbättras under denna 30-årsperiod så ser vi försämringar gällande framför allt tandlossning, men även karies vilket bör uppmärksammas för att se om det är ett tecken på att kariesförekomsten är på väg att öka. En liten tendens till det finns bland de äldre, säger Kristina Edman, och fortsätter:

-Vi vet också att de sociala klyftorna ökar i samhället och att jag i denna studie fann ett samband mellan låg socioekonomiskt status och karies. Detta är inget vi inom tandvården ensamma kan lösa utan här bör beslutsfattare och politiker informeras om att det råder sociala skillnader även när det gäller tandvård.

Attityd till tandvård förändrad

Att få förebyggande tandvård, träffa samma behandlare och få information om tandvårdskostnad rapporterades som mindre viktigt 2013 jämfört med 2008 och 2003. En högre andel individer rapporterade 2013 att det var svårt att få tid för behandling. Vikten av att få regelbundna kallelser rapporterades av färre individer 2013 jämfört med 2008.

En tredjedel av de undersökta individerna rapporterade att de ibland upplevde påverkan på det dagliga livet som kunde relateras till munnen/tänderna. Vanligast var svårigheter med att äta och rengöra tänderna. Individer med mindre än 20 kvarvarande tänder och individer med karies eller bettfysiologiska besvär rapporterade i högre grad munhälsorelaterad påverkan på livskvaliteten. Var tionde individ rapporterade munhälsorelaterade problem som påverkade arbetet och det sociala livet.

- Jag tycker det är viktigt att dessa studier fortsätter, dels på grund av de senare årens tandsjukdomsförsämringar men också relaterat till attitydförändringen kring mun- och tandhälsa. Dessutom har vi en förändring i befolkningsstrukturen genom att andelen äldre ökar och många behåller sina tänder livet ut vilket medför behov av tandvård. Vi äter mer mediciner som kan ge en ökad risk för muntorrhet som i sin tur ökar risken för karies. Strategier för att främja munhälsa och förebygga tandsjukdomar bör stärkas vilket är en stor utmaning för framförallt tandhygienister vars primära uppgifter är just dessa, säger Kristina Edman.

Urvalet av individer som ingår i studierna gjordes slumpmässigt från Dalarnas befolkningsregister. Studierna omfattade mellan 787 och 1158 individer som var mellan 35 och 85 år. Studierna utfördes 1983, 2003, 2008 och 2013 och bestod av en enkät och en klinisk och röntgenologisk undersökning.

Läs Kristina Edmans avhandling här