Vägen till ett välvårdat Dalarna – förändringsförslag struktur- och förändringsplan

Publicerad 18 maj 2015

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Med målet att skapa en högkvalitativ och hållbar hälso- och sjukvård i framtiden har tjänstemannaledningen tillsammans med verksamhetscheferna inom Landstinget Dalarna tagit fram ett förslag till en struktur- och förändringsplan för fortsatt politisk process i landstingsstyrelsen och fullmäktige. Förslagen innefattar hela Landstinget Dalarna och beräknas ge en ekonomisk effekt på drygt 700 miljoner kronor till och med 2019, och skapa en hållbar och balanserad ekonomi från och med 2016.

-Planen ger förutsättningar för en patientsäker vård och en hållbar och god arbetsmiljö. Kvalitet och säkerhet i vården har varit prioriterat i arbetet. Förändringarna behövs för att vi ska kunna ge dalfolket en fortsatt bra vård, säger landstingsdirektör Karin Stikå-Mjöberg.

I samband med fullmäktiges beslut om budget för 2015 gavs ett uppdrag till landstingsstyrelsen att ta fram en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Uppdraget gick till landstingsdirektören att återkomma med förslag till struktur och förändringsplan för beslut landstingsstyrelsen 1 juni och i fullmäktige 15-16 juni. Arbetet med att ta fram struktur- och förändringsplanen har pågått i sex månader och bland annat innefattat den genomlysning som gjorts i hälso- och sjukvården och den översyn som gjort av all administration i landstinget.

Grundförutsättningarnas i arbetet har varit att kunna skapa en högkvalitativ och hållbar hälso- och sjukvård i framtiden. För att ge patienterna vård efter behov och med god kvalitet behöver hälso- och sjukvården förändras i takt med den medicinska utvecklingen. Verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården har medverkat i att ta fram förslagen och även fackliga företrädare har närvarat i processen.

Nödvändigt för hållbar sjukvård

För patienterna kan förändringarna innebära att avståndet till vissa vårdinsatser blir längre, att service upplevs som sämre, att det blir längre väntetider eller råd om egenvård för dem med lindrigare sjukdom eller ofarliga besvär.

-Jag förstår att de förslag vi lämnar väcker känslor, men vi ser att detta är nödvändigt för att vår sjukvård ska vara hållbar i framtiden och för att vi ska ha en ekonomi i balans. Vi har under lång tid levt över våra tillgångar, haft en högre kostnadsnivå än jämförbara landsting och vi har under en lång tid erbjudit mer vård än vad vi har haft ekonomi för, säger Karin Stikå-Mjöberg.

Inom Division Primärvård föreslås att nyttjande av stafettläkare kraftigt ska minska. Stafettläkarna kostar primärvården cirka 120 miljoner kronor per år. Den totala personalkostnaden i primärvården är 650 miljoner kronor.

-Det är dyrt, kvalitet och kontinuitet blir lidande och patientsäkerheten brister. Genom att minska ner på stafettläkarna får patienterna en säkrare vård av högre kvalitet och med bättre kontinuitet. Dessutom får våra medarbetare en bättre arbetsmiljö, säger Ulf Börjesson, divisionschef Primärvård.

Division Primärvård kommer även att fatta beslut om att filialmottagningarna i Nås, Furudal, Lima, Fredriksberg, Söderbärke, Horndal och Stora Skedvi avvecklas. Dessa patienter kommer att tas omhand på respektive vårdcentral. Den förändringen kräver inte politiskt beslut. Grängesberg och Ludvika vårdcentral samordnas till en gemensam vårdcentral.

Öppenvårdsmottagningar föreslås avvecklas

Inom Division Psykiatri föreslås bland annat att vuxenpsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Älvdalen, Leksand och Vansbro avvecklas senast våren 2016. Mottagningarna i Rättvik och Malung omvandlas till sjuksköterskebemannade filialmottagningar med ansvar för även Leksand och Vansbro våren 2016.

-Vuxenpsykiatrins öppenvård har fler öppenvårdsmottagningar än något annat jämförbart landsting. Det var en medveten strategi på tidigt 90-tal. Idag har kommunerna byggt upp baspsykiatrisk verksamhet för de patienter som har komplexa och svåra psykiatriska problem och det finns inte längre något stort behov av specialistpsykiatriska mottagningar i varje kommun, säger Per Söderberg, divisionschef Psykiatri.

Division Psykiatri föreslår även att Landstingets specialpedagogiska enhet Hästberg avvecklas.

-Hästberg har en väldigt bra verksamhet som tyvärr inte nyttjas fullt ut. Det är få kommuner som anmält barn till Hästberg till hösten och det är inte motiverat att hålla det öppet. Barnen kommer så klart att få det stöd de behöver, men i en annan form, säger Per Söderberg.

Vill samla medicinsk kompetens

När det gäller Division Kirurgi kommer gynekologiska operationer på Mora lasarett att upphöra Anledningen utöver ekonomiska besparingskrav är att en resursförstärkning behövs inom länets ortopediska och kirurgiska operationsverksamhet.
Division Kirurgi föreslår också att Mottagningsverksamhet i Avesta (gynekologi, barn- och ungdomsmedicin), Ludvika (kirurgi, gynekologi, barn- och ungdomsmedicin), Borlänge (gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, öron/näsa/hals) och hudbehandlingsenhet i Malung avvecklas.

-Förutom den ekonomiska aspekten har vi svårt att rekrytera läkare och sjuksköterskor till dessa mottagningar. En avveckling kommer ge medarbetarna bättre förutsättningar för kompetenshöjning. En samlad medicinsk kompetens garanterar en hög medicinsk kvalitet, säger Tomas Riman, divisionschef Kirurgi.

Utöver avveckling av mottagningsverksamhet föreslås även en nedläggning av överviktsenheten Skönvikt.

-Patienter med fetma kommer att utredas vid den specialiserade sjukvården i Falun och Mora, säger Tomas Riman.

Inom Division Medicin föreslås att Avdelning 6 vid Borlänge sjukhus avvecklas efter sommarsemestrarna 2015.

-Vi har stora problem med rekrytering till avdelningen. Av elva sjukskötersketjänster kommer nu bara tre vara besatta. Förändringen skulle innebära att cirka fem vårdplatser i Falun som nu är stängda åter kan öppnas vilket är positivt. Förutom detta kommer ett stort förändringsarbete genomföras som inte kräver politiska beslut, säger Pär Lennart Ågren, divisionschef Medicin.

Fortsatt utvecklingsbehov

När det gäller administrationen föreslås att ekonomi-, personal-, kommunikations- och IT-funktionerna inom landstingets förvaltningar överförs till Central Förvaltning.

-Vi har ett fortsatt utvecklingsbehov inom administrationen. Det kan handla om till exempel hur våra medarbetares erfarenheter och kompetens kommer till sin rätt på bästa sätt, att rutiner och riktlinjer kan vara olika inom samma yrkesområde och hur vi använder våra ekonomiska resurser, säger Lars-Olov Björkqvist, biträdande landstingsdirektör och ansvarig för den administrativa översynen.

Även förslag för höjda patientavgifter har tagits fram. Det innebär att inom hälso- och sjukvården höjs alla patientavgifter generellt med 50 kronor. För övriga förvaltningar finns förslag om krav på effektiviseringar och eventuell minskning av servicenivåer.

Utöver de förslag som landstingsfullmäktige ska ta ställning till har verksamheterna själva tagit fram en rad olika besparingsförslag som inte kräver politiska beslut. Dessa kommer, tillsammans med de övriga förslagen att generera en besparing på cirka 350 miljoner 2015-2016. Men det kommer inte att räcka och därför kommer arbetet med att hitta effektiviseringar och besparingar att fortsätta.

-Jag kommer även att föreslå landstingsstyrelsen att få ett uppdrag om att utreda nivåstrukturering av Landstinget Dalarnas samtliga sjukhus. Det innebär att vi ska utreda vilken vård som ska finnas på de olika sjukhusen. Det ska ge en besparing på minst 300 miljoner kronor senast 2019. Om jag får detta uppdrag är min tanke att förslagen ska presenteras för landstingsstyrelsen 9 november 2015, säger Karin Stikå Mjöberg.

1 juni kommer landstingsstyrelsen ta ställning till förslagen och 15 till 16 juni kommer landstingsfullmäktige att fatta beslut.

Presentation av förslagen (Powerpoint)

Dialogmaterial för arbetsprocessen med förslagen

Förslag till tjänstemannabeslut