Vegetabiliska fetter förbättrar riskfaktorer och kopplas till ökad livslängd

Publicerad 19 augusti 2015

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Omättade fettsyror är bättre än mättade fettsyror för att förbättra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Detta har David Iggman, forskare vid Centrum för klinisk forskning Dalarna, kommit fram till i sin forskning.

En vanlig internationell rekommendation är att omättade fetter från växtriket och fisk bör ersätta mättade fetter från djurriket och tropiska fetter. Vilka fetter kosten bör innehålla har dock debatterats flitigt på senare år, och gällande rekommendationer har ibland ifrågasatts.

- I min avhandling har jag undersökt hur olika fetter påverkar kroppens fett- och sockeromsättning såväl som risken att drabbas av dödliga sjukdomar, t ex hjärt-kärlsjukdomar. Främst har jag undersökt hälsoeffekter av fetter från växtriket, i synnerhet den vanligaste fleromättade fettsyran linolsyra från familjen omega-6, säger David Iggman, forskare vid Centrum för Klinisk Forskning Dalarna och Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet.

Resultaten visar att genom att göra ett byte från en hög andel mättade fettsyror till mera omättade, kan man få förbättrade blodfetter. Effekten kan ses tydligt redan efter så lite som tre veckor utan viktnedgång om man till exempel byter ut smör, ost och grädde mot högre andel rapsolja eller solrosolja. Effekter på andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes var mindre tydliga på kort sikt.

Under sju veckors kaloririk kost och måttlig viktuppgång sågs också positiva effekter på blodfetterna när kosten var rik på fleromättad linolsyra från solrosolja, jämfört med mättade fettsyror från palmolja.

Typ av fett i kosten påverkar fett i levern

Ett nytt fynd var att typen av fett i kosten även påverkar mängden fett i levern, något som är av betydelse för överviktsrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes. Fleromättad linolsyra från bland annat solrosolja minskade mängden leverfett, jämfört med mättade fetter från bland annat smör, i en studie under tio veckor på viktstabila försökspersoner med bukfetma.

- Eftersom självrapporterat fettintag oftast är ett otillförlitligt sätt att mäta människors fettintag på lång sikt, kan mätning av fetter i kroppen och blodet ge en säkrare kunskap om hur olika fetter i kosten påverkar hälsan. Typen av fetter i underhudsfettet speglar vilka fetter man ätit under det senaste åren, särskilt för fleromättade fettsyror som linolsyra, säger David Iggman. Avhandlingen visar att en högre andel linolsyra i underhudsfettet var kopplad till en bättre blodsockeromsättning (insulinkänslighet) såväl som minskad dödlighet bland 70-åriga män.

Sammantaget stärker resultaten från avhandlingen nuvarande kostrekommendationer att delvis byta ut fetter med hög andel mättade fettsyror som t ex smör och palmolja, mot vegetabiliska oljor som t ex rapsolja, olivolja eller solrosolja, för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och överviktsrelaterade sjukdomar.

David Iggman är ST-läkare på vårdcentral Svärdsjö och disputerar med sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 augusti.