Läkemedel oroande miljöproblem

Läkemedel som passerar våra kroppar, ut i avloppssystemen och sedan obehindrat följer med vattnet genom reningsverken ut i våra vattendrag och jordar kan utgöra en tickande miljöbomb. Ingen vet säkert på vilket sätt läkemedel som hamnar ut i naturen påverkar samhället och människorna i framtiden.

Nicklas Paxeus, miljökemist på Gryaab (Ryaverken) i Göteborg, Bo Gunnarsson, miljöchef på Apoteket AB och Åke Wennmalm, professor, läkare och miljödirektör på SLL.


Förra året användes i Dalarna 7 600 olika läkemedel med 1 200 olika aktiva substanser. Volymen motsvarar cirka 4,5 miljoner förpackningar eller – grovt uppskattat – 30 ton aktiva substanser. Ingen vet idag exakt vilka effekter de läkemedelsrester som passerar våra kroppar eller de överblivna mediciner som inte tas om hand på rätt sätt, det vill säga inte lämnas tillbaka till Apoteket felaktigt tas om hand, har på miljön och i slutänden vi människor.

Nicklas Paxeus, miljökemist på Gryaab (Ryaverken) i Göteborg, ett av landets största reningsverk, berättar att man undersökt hur läkemedel tas om hand eller passerar igenom i reningsprocessen. Deras undersökning påvisade över 20 aktiva substanser i det renade avloppsvattnet. Ett flertal betablockerare, antibiotikat trimetoprim och epilepsimedlet carbamazepine gick igenom reningsprocessen i oförändrad form. Nicklas Paxeus tror inte att det går att ta bort alla läkemedelsrester ur vattnet med den biologiska process som används idag, utan det måste till en ny, omfattande filtreringsmetod. 

Försämrad könsmognad

Forskningen har konstaterat att könsmognaden hos fisk är försämrad och försenad längs Sveriges kust. I Uppland har man fångat mört som har både testikelvävnad och äggceller i samma fortplantningsorgan. 
Även om problemen är mer akuta i de tättbefolkade delarna av Europa – vi har relativt få människor, bra reningsverk och gott om vatten här i Sverige – så visar undersökningar att man kan påträffa både antibiotika samt naturligt och syntetiskt östrogen i såväl grund- som dricksvatten i Sverige.

Vid bedömningen av hur pass stor miljöpåverkan ett läkemedel har, talar man om tre faktorer: 

• Persistens – det vill säga hur ämnet motstår nedbrytning i naturen.
• Bioackumulation – i hur hög grad ämnet ansamlas i fettvävnad, och i förlängningen anrikas i näringskedjan.
• Toxicitet – hur pass giftigt ämnet är för levande varelser

Stockholms läns landsting, SLL, har också tagit fram ett klassificeringssystem av läkemedel, där läkemedlet betygssätts utifrån de tre ovan nämnda kriterierna. Betygsättningen sker i en skala från noll till nio, där värdet nio innebär att ämnet medför högsta miljöstörning. 

Åke Wennmalm, professor, läkare och miljödirektör på SLL, exemplifierar med två grupper av läkemedel när det gäller miljöpåverkan: blodfettssänkande statiner och antidepressiva SSRI-preparat. Dessa läkemedel omsätts i stora kvantiteter och får höga värden enligt klassificeringen ovan.

Bo Gunnarsson, miljöchef på Apoteket AB, säger att det börjar hända saker i läkemedelsindustrin när det gälle att titta över läkemedlens och de aktiva substansernas miljöpåverkan. Men det kräver ett fortsatt tryck från konsumenthåll, till exempel genom att miljöklassificera läkemedlen enligt SLL:s system.

Följa betygsättningen

Vad kan man då som förskrivare göra i väntan på att läkemedelsindustrin eller reningsverken ska komma med förbättrade produkter och lösningar?

Både Åke Wennmalm och Bo Gunnarsson säger att medvetenheten om problemet är en utmärkt början. Sedan ska man tänka på att förskriva startförpackningar vid inledningen av läkemedelsbehandlingen och försöka följa den miljöbetygsättning som finns. Vid två likvärdiga preparat kan man välja det med bästa miljöbetyget.
Däremot vill båda framhålla att adekvat behandling av patienten alltid måste gå i första hand.