Kulturmöten

”Det är viljan som räknas"

Så sa etnologen Gillis Herlitz när han under rubriken Kulturmöten föreläste i Falun den 22 januari, när det tvååriga projektet Metodutveckling för invandrarverksamheten på folkbiblioteken i Dalarnas län avslutades. Han fortsatte med att säga att var och en har ett personligt ansvar för integration och segregation. Det är alltid en aktiv handling hur vi väljer att göra och säga eller att inte göra och säga. Varje människa har ansvar för sitt sätt att vara.

Gillis Herlitz definierade ordet kulturmöten som samtal mellan människor som inte helt delar samma åsikter. Det finns en rad variationer på sådana möten. Den största gränsen kanske går glesbygd och tätort, men finns också mellan människor i olika ålder, av olika etnicitet, klass eller utbildningsnivå.

Vi har alla kulturellt inlärda uppfattningar om vad som är ”normalt”. Det krävs att man vågar se det som är olikt och lär sig hantera det. Vi ska inte vara så tvärsäkra utan lite ödmjuka, lyssna. Fråga inte ”Varför gör dom så?” utan istället ”Varför reagerar jag så?”

Vi har alla en benägenhet att jämföra oss med andra och då sätta oss själva på plussidan. Men kom ihåg, att när man talar om kulturer ska man vara noga med att inse att man aldrig talar om individer utan bara om sannolikheter. Se alltid människan, ge henne inte etiketter och inte heller dig själv, sa Gillis Herlitz.

Det ligger nämligen väldigt nära till hands att kategorisera, att man låter sina förväntningar styra, eftersom våra tidigare erfarenheter alltid spelar in. Vår aktiva hållning till våra fördomar och förväntningar är avgörande för hur ett möte blir. Det är viktigt att lära sig hantera sina egna föreställningar. Gillis Herlitz uppmanade oss att sätta oss in i människors världar och verklighet om vi vill förstå en människa. Men detaljkunskap räcker inte långt om den inte förenas med en anständig människosyn. Om man har den riktigt goda viljan så räcker det långt.

Språk är makt! Språk, identitet och självkänsla hänger ihop. Att vid sidan av att hålla sitt modersmål, sitt känslospråk, levande, erövra språket i sitt nya sammanhang är nödvändigt. Alla som arbetar med människor bör genomgå samma språktest, oberoende av modersmål, alltså också svenskfödda, eftersom språket är så betydelsefullt för mänsklig kommunikation. Var och en bär ansvar för att det vi säger uppfattas rätt.

Lokal-tv var på plats och i intervjun framhöll Gillis Herlitz särskilt folkbibliotekets betydelsefulla roll som en aktör i integrationen. På biblioteket får man språkstöd i form av ordböcker och lättläst svenska, man läser tidningar och håller kontakt med sitt hemland, man hittar litteratur på sitt modersmål och man möts och samtalar.

Läs Gillis Herlitz senast bok Kulturgrammatik.