Vad betyder barnkonventionen för barn och unga i Dalarna?

- Vi vuxna måste bli bättre på att lyssna och kommunicera med barnen, sa Lena Nyberg, BO.

 - Generellt har barn det bra i Sverige. Men trots det ökar ohälsan bland barn och ungdomar. Det är ett stort bekymmer att fler barn än tidigare mår dåligt, främst flickor. Detta måste vården kunna möta på ett ännu bättre sätt än idag.
Det sa Lena Nyberg, barnombudsmannen, BO, på en temadag om Barnkonventionen för främst landstingsanställda men även kommunanställda i Falun i mitten av april.

Barnkonventionen som ligger till grund för barnens rätt i samhället gäller alla barn och ungdomar upp till 18 år.  Det innebär att landsting och kommuner är skyldiga att värna om barnens mänskliga rättigheter i samhället. Det handlar om cirka två miljoner barn i Sverige.
- Barn och ungdomar har rätt till psykisk, fysisk, andlig och moralisk utvecklig. Det är barnens rätt men de vuxnas ansvar att det blir verklighet, poängterade Lena Nyberg.
- Vi vuxna måste bli bättre på att lyssna och kommunicera med barnen. Vi måste fråga oss vad vi kan göra som vuxna för att skapa en så god kommunikation som möjligt. Vi måste bli bättre på att fråga och lyssna på vad barnen själva säger och tycker.

Behöver extra stöd

De barn som har det svårast idag är barn med funktionsnedsättningar. De diskrimineras i samhället, sa BO. Men det är många barn som behöver extra stöd av vuxna.
Frågor som barn och ungdomar själva tar upp som problem enligt undersökningar vi gjort är stress, delat boende hos skilda föräldrar, arbetsmiljön i skolan, mobbing, brist på inflytande och trygghet.
- Flera av dessa problem finns i skolan och från skolan kommer sen barnen in i vården och till exempelvis psykiatrin för att få hjälp. Vi är alla berörda av detta, sa Lena Nyberg.

Barnpilot

Landstinget Dalarna presenterade sedan på eftermiddagen flera projekt där barnens intressen var i fokus - exempelvis har landstinget satsat på att låta en person arbeta några timmar som barnpilot på respektive avdelning inom vuxenpsykiatrin i Dalarna.
- Tanken är att det ska finnas en person som kan se till barnens intressen om exempelvis en förälder är psykiskt sjuk. Barn som anhöriga behöver också extra stöd, berättade Gunilla Dahlgren.

Förhoppningen är att fler verksamheter inom landstinget ska låta någon anställd arbeta specifikt som barnpilot för att stödja de barn som kommer i kontakt med vården.

text CATARINA NYKVIST LILILLIEHÖÖK
foto MARIE ERIKSSON