Sofia Karlsson

Sofia Karlsson är ST-läkare på kliniken för Öron- näs- och halssjukvård i Dalarna och har en doktorandtjänst på CKF. Hon är registrerad doktorand vid CLINTEC, Karolinska institutet sedan oktober 2018.

Fokus för min forskning är barn med akut ansiktsförlamning, och i synnerhet de barn som får resttillstånd efter en akut ansiktsförlamning.
Omkring 400 barn och unga i Sverige drabbas varje år av akut ansiktsförlamning. I ungefär hälften av fallen är förlamningen orsakad av en borreliainfektion i centrala nervsystemet, en så kallad neuroborrelios, och behandlas då med antibiotika. I en stor del av övriga fall finner man ingen orsak och förlamningen betraktas då som idiopatisk.

Oavsett om ansiktsförlamningen är idiopatisk eller associerad till neuroborrelios är sannolikheten för att läka ut helt och hållet cirka 80%. För de 20% som får resttillstånd kan det innebära problem med dregling, sluddrigt tal, extra tårsekretion och en snedhet i ansiktet som upplevs som både funktionellt och socialt störande för barnet.

I studier på vuxna med akut ansiktsförlamning har kortison i akutskedet visat sig förbättra prognosen för utläkning. Motsvarande studier på barn har endast genomförts i mycket liten skala och har inte inkluderat barn med ansiktsförlamning associerad till neuroborrelios.

I den pågående FACE-studien (FAcial nerve palsy And Cortisone Evaluation in children) undersöker vi effekten av en kortisonkur vid akut insjuknande i ansiktsförlamning hos barn 1-17 år. Barn med akut ansiktsförlamning av antingen idiopatisk genes eller associerad till neuroborrelios slumpas till behandlingsgrupp eller kontrollgrupp och randomiseringen är blindad för alla inblandade. Behandlingsgruppen får prednisolon i 10 dagar och kontrollgruppen får placebotabletter i motsvarande mängd. Barnen undersöks och ansiktsförlamningen graderas av läkaren i akutskedet, vid 1 månad och vid 12 månader efter insjuknandet. Vid uppföljningen kommer barn och/eller föräldrar att få fylla i frågeformulär kring deras egen uppfattning om ansiktsfunktionen, symtom och påverkan på livskvalitet.

Det huvudsakliga syftet med studien är att jämföra utläkningen i behandlingsgruppen med utläkningen i placebogruppen vid 12-månadersuppföljningen och på det sättet utvärdera effekten av kortison. Studien kommer också att kunna lära oss mer om vilka barn som behöver följas långsiktigt och vilka som kan släppas från kliniska kontroller i ett tidigt skede, hur ansiktsförlamning påverkar barns livskvalitet och hur väl barns egen uppfattning om ansiktsfunktionen stämmer överens med läkarens kliniska bedömning.

Studien inkluderar barn på 12 barnkliniker i Sverige och planeras fortgå till och med 2022. Data från studien kommer att presenteras i delarbeten inom ramen för mitt doktorandprojekt. Huvudhandledare för doktorandprojektet är Barbro Hedin Skogman, barnläkare och post doc-forskare vid CKF Dalarna samt docent vid Örebro Universitet. Vi är del av forskargruppen för Facialisnervens sjukdomar vid CLINTEC, Karolinska institutet där också bihandledarna professor Malou Hultcrantz och post doc-forskare Elin Marsk återfinns.