Läsfrämjande - att göra läsare av läskunniga

Arbeta läsfrämjande är att riva ner föreställningar om vem som är läsare och vem som inte är det. Vad som är fin litteratur och vad som inte är det. Alla som är läsare vet att det är roligt att läsa. Att jobba läsfrämjande fokuserar på den som inte läser och att bredda, öppna upp och skapa lust till litteraturen oavsett form.

Läsfrämjande - att göra läsare av läskunniga - kan ses som kärnan i Länsbibliotek Dalarnas arbete. De olika projekt och satsningar vi driver tillsammans med biblioteken i länet och med andra samarbetsparter, syftar ofta till att få fler människor att läsa, att bilda sig. För sin egen skull och för demokratins skull. Att främja och stimulera läsning är att främja demokrati. Utan läsande, litteratur och kultur stillnar det demokratiska samtalet.

Barn och unga är ofta målgrupp för läsfrämjande insatser. Precis som det ska vara. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och det är med små men tidiga insatser vi i längden säkrar upp för ett jämlikt, hållbart samhälle.

Länsbiblioteket arbetar sedan 2017 med att främja samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård, förskola och andra aktörer för att de tillsammans ska stödja familjer i deras roll för sina små barns språkutveckling. Att bli läst för och ha tillgång till litteratur tidigt i sitt liv, att få ett ordförråd, handlar om social hållbarhet, att alla barn i Dalarna ska få en så god start som möjligt i livet.
Läs mer om detta arbete under Språknätverk Dalarna.

Bibliotekens läsfrämjande arbete med nationella minoriteter och människor med annat modersmål än svenska är ett annat område i fokus. I samverkan med andra aktörer arbetar vi också med metod- och kompetensutveckling om biblioterapeutiska förhållningssätt och Shared reading.

I projektet Ett läslyft för Dalarna (2016-2019) undersöker vi samarbetets möjligheter för att nå fler och längre med läsningen och litteraturen. Vad händer när biblioteket tar sig utanför sina egna väggar och hittar samarbetspartners i lokalsamhället? Vilka nya människor når vi med läsningen då? Och vad lär vi oss om olika förutsättningar för att bli en läsande människa, om osynliga hinder, fördomar och möjligheter?