Lättläst

Här hittar du lättläst information om God och nära vård.

God och nära vård innebär att ta fram förslag
för en bättre hälso- och sjukvård i Sverige.


Mer vård ska kunna ges nära patienten
till exempel i hemmet
eller på närmaste vårdcentral.
För att lyckas med det
behöver flera saker förändras.

 

Hinder och möjligheter

När man ska förändra
något så stort som hela Sveriges sjukvård
finns det både hinder och möjligheter.
Här är några exempel
på vad som gör det lättare
i förändringen mot en nära vård.


Framgångsfaktorer är
• att patienten är viktigast
• att det finns ett bra samarbete mellan många inblandade i en fråga
• att olika yrkesgrupper lär av varandra
till exempel läkare, psykologer och arbetsterapeuter
• att man letar efter det friska
och stärker det som är bra
för att på så sätt motverka nya sjukdomar
• att man använder digitala lösningar.


Hinder är
• att man har dåligt tålamod
• att man inte får rätt personal på rätt ställe
• att de som är ansvariga för vården tolkar regler på olika sätt
• att man har för lite pengar
• att ny teknik gör att vissa människor inte kan delta.

 

Så kan samarbetet mellan kommuner och regioner fungera bättre

 

Patienten är viktigast
Personen som behöver vård ska vara i centrum.
Det kallas för personcentrerad vård.
Det viktigaste är patienten
inte om den som ger vård är anställd
av kommunen eller regionen.
Därför ska kommunens anställda
ibland kunna hjälpa till i den regionala vården,
när region och kommun är överens om det.


Byt ord
Det som idag kallas för hemsjukvård
bör istället heta
hälso- och sjukvård i hemmet.
Då blir det tydligare
att den vård som ges i någons bostad
är lika mycket värd som vård på sjukhus.
Det enda som skiljer är platsen.


Tydligt samarbete
Lagen måste beskriva mer noggrant
hur kommuner och regioner ska samarbeta.
Det är extra viktigt när vård ska planeras och utvecklas.


Regioner och kommuner är båda ansvariga för vård.
De måste göra en långsiktig planering tillsammans
för vården i deras län.
Det kan handla om lokaler för vårdcentraler,
hur man ser till att personalen har rätt utbildning
och vilken vård man ska erbjuda.


De som utför och ger vård kallas utförare.
Det kan till exempel vara ett vårdföretag.
Hälso- och sjukvårdslagen behöver förtydligas
så att det blir tydligt
att även de behöver samarbeta.


Individuell plan (SIP)
Den som har många kontakter med vården
kan behöva hjälp att hålla ordning på alla sina kontakter.
Många talar om en Samordnad Individuell Plan,
en SIP.


Vi väljer att kalla planen
individuell plan,
för det är så den heter i lagtexten.


Detta innehåller en individuell plan idag:
• En beskrivning av den vård som ska ges.
• Vem som ska ge den.
• Vem som ansvarar för planen.


Om det går ska personen som planen handlar om
få vara med när den tas fram.


Ibland kan en familjemedlem få vara med
när den individuella planen tas fram.


Nya förslag
Patienter ska få rätt till
en individuell plan.
Det behöver förtydligas i flera olika lagar.
Man ska inte behöva hjälp av socialkontoret i sin kommun
för att få rätt till en sådan plan.


En fast vårdkontakt,
till exempel en distriktssköterska,
ska ansvara för att den individuella planen följs
och uppdateras när det behövs.


Patienten ska kunna läsa vad målet är med vården
på kort sikt
och på lång sikt.


I den individuella planen ska det också vara tydligt
vilka förebyggande
och rehabiliterande insatser som behövs.
Det är viktig att stärka det som är bra
för att på så sätt motverka nya sjukdomar.


Om en patient vill ha en individuell plan
så ska patienten ha rätt till det.
Det ska skrivas in i lagen,
hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
och socialtjänstlagen (SoL).

 

Patientkontrakt


I patientlagen ska det skrivas in
att varje patient ska kunna få ett patientkontrakt.
Det innehåller:
• kontaktuppgifter till vårdkontakter
• överblick över planerad vård
där tiderna är bokade
tillsammans med patienten.


Det ska vara begripligt för patienten
• vad som är planerat
• vem som kommer hjälpa till
• och vem man kan kontakta vid frågor.


Patientkontraktet ska lämnas till patienten
på det sätt patienten helst vill ha det.
Man ska till exempel kunna få det uppläst
eller i ett digitalt format
när man loggar in på 1177 Vårdguidens hemsida.

 

Utbildning


Kommuner och regioner ansvarar för vården i Sverige idag.
De är huvudmän.


Förslag finns att det ska stå i lagen,
hälso- och sjukvårdslagen,
att huvudmännen har ansvar för
att personal kan utbildas
på till exempel vårdcentraler och sjukhus.


Den utbildningen är viktig
• för att det inte ska saknas personal i vården
• för att de anställda ska lära sig det som behövs
nu när vård ska flyttas från sjukhusen
och närmare patienten,
till exempel till hemmen.

 

Styra mot nära vård


Det är skillnad på öppen vård
och sluten vård.


Behandling som du förut bara kunde få på ett sjukhus
kan du idag få i ditt eget hem.


Därför borde vi ändra på orden.
Begreppet sluten vård borde ändras
till särskild vård.


Idag har mer pengar gått till sluten vård
än till öppen vård.
Om vi ändrar begrepp
tror vi att det blir lättare att styra om pengarna
till den nära vården.

 

Hjälp från staten för att fortsätta


Idag har regeringen gjort flera olika överenskommelser
med organisationen
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Förslag finns att dessa olika avtal slås ihop
till en stor överenskommelse
för förändringen mot en nära vård.


Den bör bestå av två delar:
1. Pengar från staten till kommuner och regioner
för att förändra vården,
så den kommer närmare patienten.
En fast summa pengar
som fördelas efter storlek
på kommunen eller regionen.
2. En summa pengar
som kan fördelas efter behov.


Förutom pengar
är det annat som bör föras över
från sjukhusvården till den nära vården,
till exempel
• nya arbetssätt
• nya tekniska lösningar
• utbildning och forskning.

Hälso- och sjukvård är en lagsport
precis som fotboll.
I laget finns både patienter
och de som är anställda i vården.

När vi arbetar tillsammans
kan vi göra förändringar
och förbättra vården.


Lättläst text: Ylva Bjelle
Bjelle Media AB, 2020-05-28