Strömsöe Anneli
Anestesisjuksköterska samt klinisk lektor inom ambulanssjukvården, Dalarna. Forskare på CKF och delaktig i kursen Vetenskapligt förhållningssätt samt handledare för ST-läkare för vetenskapliga projekt inom Region Dalarna.
Aktuellt forskningsprojekt
Ambulant bedömning
Bakgrund
Region Halland har sedan 2012 utvecklat ett samarbete och strukturerat arbetssätt mellan ambulanssjukvård och närsjukvård för äldre patienter.
Modellen benämns som ambulant bedömning och innebär att ambulanssjuksköterskan i samband med ambulansuppdrag kontaktar läkare inom primärvården för muntligt samtal om hur patienten ska omhändertas.
Detta har visat att patienter som transporteras med ambulans inte alltid är i behov av ett akut omhändertagande och behöver därmed inte transporteras till akutmottagning (opublicerad data, ambulanssjukvården Halland).
En annan studie har visat att patienter som omhändertagits av sjuksköterska inom ambulanssjukvård inte bedömdes vara i behov av prehospital vård med ambulanstransport till akutmottagning (Hjälte L., Suserud B O., Herlitz J., Karlberg.).
En japansk studie uppger att 10-20 procent av ambulanstransporter till sjukhus är onödiga och beror på socioekonomiska faktorer som kön, ålder, samt avsaknad av egen bil. En stor del av dessa patienter (41 procent) är 60 år eller äldre (Kawakami K.Oshige K., Kubota., Katsuaki., Tochikubo O.).
Det finns goda exempel på vårdprocesser för den äldre patienten med bedömning av ambulanssjuksköterska och omhändertagande vid närakutmottagning eller direktinläggning vid geriatrisk vårdavdelning, istället för transport till akutmottagning. (Vicente V., Castreen M., Sjöstrand F., Wireklint Sundström B. 2011).
Vicente har i en annan studie intervjuat äldre patienter som tidigare bedömts av sjuksköterskan i ambulansen att inte behöva uppsöka akutmottagning. Resultatet visar att patienterna känner sig trygga, att bli sedda och omhändertagna av personal som bryr sig om dem på ett personligt sätt (Vicente V., Castreen M., Sjöstrand F., Wireklint Sundström B. 2013).
Majoriteten av alla patienter som vårdas inom ambulanssjukvården och vid akutmottagningarna i Sverige bedöms enligt ett bedömning- och sorteringsverktyg – RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System). Användning av verktyget bistår även i kommunikation mellan vårdgivare och bidrar till en ökad patientsäkerhet.
Underlaget i RETTS utgörs av vitalparametrar (VP) - andning, syremättnad, puls, blodtryck, neurologi och temperatur och ESS-kod (Emergency, Signs and Symtoms).
ESS-koden beskriver allvarlighetsgraden av tecken och symtom utifrån patientens tillstånd och triageras därefter till den vårdnivå patient är i behov av. Triageringsnivåerna är RÖD, ORANGE, GUL, GRÖN och BLÅ varav RÖD indikerar högsta prioritet medan GRÖN/BLÅ indikerar lägsta prioritet av patient (Widgren B., Jourak).
Ambulanssjukvården i Dalarna utför årligen omkring 35 000 uppdrag. Vårdprocessen för ett ambulansuppdrag innebär att majoriteten av patienterna vårdas och transporteras till någon av akutsjukhusens akutmottagningar oavsett medicinskt tillstånd och allvarlighetsgrad (Ambulanssjukvårdens i Dalarnas verksamhetsberättelse 2013).
Patienter som omhändertas av ambulanssjukvården i Dalarna bedöms och behandlas enligt lokala behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården Dalarna (Intranät, ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna).
Rational
Det finns ett behov i att minska antalet ambulanstransporter till akutmottagning av de patienter som inte är i behov av akut omhändertagande. Det är idag inte studerat hur detta kan genomföras och syftet med studien är därför att undersöka om ambulant bedömning kan leda till att antalet ambulanstransporter till akutmottagning minskar.I anslutning till detta finns också ett behov av att följa upp de patienter som har bedömts att inte behöva transporteras till akutmottagningen gällande bland annat sekundärtransport av ambulans, återinsjuknande inom 48 timmar, typ av undersökning och behandling inom såväl öppen- som slutenvård samt mortalitet.
Syfte
Att undersöka om ambulant bedömning leder till minskat antal ambulanstransporter till akutmottagning.
Hypotes
Att ambulant bedömning leder till minskat antal ambulanstransporter till akutmottagning.
Metod
Design
Studie I kommer att utgöras av en retrospektiv observationsstudie med kvantitativ ansats.
Studie II, III och IV kommer utgöras av prospektiv fall-kontroll studie med kvantitativ ansats där studie II är pilot.
Studie V utgörs av retrospektiv data från Dalarna och Halland med kvantitativ ansats.
Studierna kommer att följa STROBE rekommendationerna för observationsstudier samt fall-kontrollstudier och hela projektet kommer att registreras i ClinicalTrials.gov.
Population
Studie I utgörs av ambulansuppdrag som skett under tidsperioden 2015.
Studie II (tidsperiod 2016-11-01 – 2017-01-31), III (tidsperiod 2017-02-01 – 2018-01-31) och IV (tidsperiod 2016-11-01 – 2018-01-31) utgörs av patienter som bedömts med gröna VP samt grön ESS-kod av ambulanssjuksköterska i Borlänge och Falu kommun samt där en ambulant bedömning genomförts med primärvården i Borlänge eller Falu kommun (fall): Kontroller kommer att utgöras av patienter som bedömts med gröna VP samt grön ESS-kod av ambulanssjuksköterska i Leksands kommun (kontroll). Studie V (tidsperiod 2016-11-01 – 2018-01-31, Dalarna och 2013-01-01 – 2014-06-30, Halland) utgörs av patienter som bedömts med gröna VP samt grön ESS-kod av ambulanssjuksköterska i Dalarna och Hallands län.
Datainsamling
Data för studie I kommer att inhämtas ifrån ambulansjournalsystemet Paratus samt från sjukhusjournal Take Care.
Data för studie II, III och IV kommer att inhämtas från manuellt skrivet protokoll i ambulans, ambulansjournalsystemet Paratus, sjukhusjournal Take Care samt data från landstinget i Halland.
Data som kommer att samlas in är följande; Destination; Stanna hemma, vårdcentral, akutmottagning samt övrigt
Efter beslut; inget vårdbehov, uppföljning VC, sekundär transport samt hemsjukvård
På vårdcentral; undersökning, remiss (inklusive sekundär transport), läkemedel, sårvård, provtagning samt KAD
På akutmottagning; inläggning samt hem
30-dagars uppföljning; ambulanstransport (samma/annan orsak), sökt sjukvård (samma/annan orsak) samt mortalitet
Inklusionskriterier
Ambulansuppdrag med patient, dygnets alla timmar, patienter >18 årsamt initialt bedömd grön VP/ESS enligt RETTS, vardag samt helg, klockan 08:00-22:00
Exklusionskriterier
Initialt bedömd gul, orange och röd enligt RETTS, patient oförmögen att kunna ge samtycke om sitt deltagande i studien, patient med befintlig vårdplan samt ambulansuppdrag utan patient.
Vetenskapliga publikationer
Alla länkar är externa.
Identifying the relative importance of predictors of survival in out of hospital cardiac arrest: a machine learning study.
Al-Dury Nooraldeen, Ravn-Fischer Annica, Hollenberg Jacob, Israelsson Johan, Nordberg Per, Strömsöe Annelie, et al.
Scandinavian journal of trauma, resuscitation and emergency medicine 2020:28:60. DOI:10.1186/s13049-020-00742-9
Characteristics and outcome among 14,933 adult cases of in-hospital cardiac arrest: A nationwide study with the emphasis on gender and age
Al-Dury N, Rawshani A, Israelsson J, Strömsöe A, Aune S, Agerström J, Karlsson T, Ravn-Fischer A, Herlitz J
Am J Emerg Med. 2017 Jun 7. pii: S0735-6757(17)30451-5. doi: 10.1016/j.ajem.2017.06.012. [Epub ahead of print]
Medical versus non medical etiology in out-of-hospital cardiac arrest-Changes in outcome in relation to the revised Utstein template
Claesson A, Djarv T, Nordberg P, Ringh M, Hollenberg J, Axelsson C, Ravn-Fischer A, Stromsoe A
Resuscitation. 2017 Jan;110:48-55. doi: 10.1016/j.resuscitation.2016.10.019. Epub 2016 Nov 5
On-Scene and Final Assessments and Their Interrelationship Among Patients Who Use the EMS on Multiple Occasions
Tärnqvist J, Dahlén E, Norberg G, Magnusson C, Herlitz J, Strömsöe A, Axelsson C, Andersson Hagiwara M
Prehosp Disaster Med. 2017 May 8:1-8. doi: 10.1017/S1049023X17006458. [Epub ahead of print]
EuReCa ONE-27 Nations, ONE Europe, ONE Registry: A prospective one month analysis of out-of-hospital cardiac arrest outcomes in 27 countries in Europe
Gräsner JT, Lefering R, Koster RW, Masterson S, Böttiger BW, Herlitz J, Wnent J, Tjelmeland IB, Ortiz FR, Maurer H, Baubin M, Mols P, Hadžibegović I, Ioannides M, Škulec R, Wissenberg M, Salo A, Hubert H, Nikolaou NI, Lóczi G, Svavarsdóttir H, Semeraro F, Wright PJ, Clarens C, Pijls R, Cebula G, Correia VG, Cimpoesu D, Raffay V, Trenkler S, Markota A, Strömsöe A, Burkart R, Perkins GD, Bossaert LL; EuReCa ONE Collaborators
Resuscitation. 2016 Aug;105:188-95. doi: 10.1016/j.resuscitation.2016.06.004. Epub 2016 Jun 16
Patient safety and patient assessment in pre-hospital care: a study protocol
Hagiwara MA, Nilsson L, Strömsöe A, Axelsson C, Kängström A, Herlitz J
Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2016 Feb 12;24:14. doi: 10.1186/s13049-016-0206-7
Improved outcome in Sweden after out-of-hospital cardiac arrest and possible association with improvements in every link in the chain of survival
Strömsöe A, Svensson L, Axelsson ÅB, Claesson A, Göransson KE, Nordberg P, Herlitz J
Eur Heart J. 2015 Apr 7;36(14):863-71. doi: 10.1093/eurheartj/ehu240. Epub 2014 Jun 17
Out-of-hospital cardiac arrest in the elderly: A large-scale population-based study
Libungan B, Lindqvist J, Strömsöe A, Nordberg P, Hollenberg J, Albertsson P, Karlsson T, Herlitz J
Resuscitation. 2015 Sep;94:28-32. doi: 10.1016/j.resuscitation.2015.05.031. Epub 2015 Jun 11
Improving Survival and Neurologic Function for Younger Age Groups After Out-of-Hospital Cardiac Arrest in Sweden: A 20-Year Comparison
Gelberg J, Strömsöe A, Hollenberg J, Radell P, Claesson A, Svensson L, Herlitz J
Pediatr Crit Care Med. 2015 Oct;16(8):750-7. doi: 10.1097/PCC.0000000000000503
Improvements in logistics could increase survival after out-of-hospital cardiac arrest in Sweden
Strömsöe A, Afzelius S, Axelsson C, Södersved Källestedt ML, Enlund M, Svensson L, Herlitz J
J Intern Med. 2013 Jun;273(6):622-7. doi: 10.1111/joim.12041. Epub 2013 Mar 14. Apples to apples or apples to oranges? International variation in reporting of process and outcome of care for out-of-hospital cardiac arrest.
Resuscitation. 2014 Nov;85(11):1599-609. doi: 10.1016/j.resuscitation.2014.06.031. Epub 2014 Jul 8
Validity of reported data in the Swedish Cardiac Arrest Register in selected parts in Sweden
Strömsöe A, Svensson L, Axelsson ÅB, Göransson K, Todorova L, Herlitz J
Resuscitation. 2013 Jul;84(7):952-6. doi: 10.1016/j.resuscitation.2012.12.026. Epub 2013 Jan 8
Association between population density and reported incidence, characteristics and outcome after out-of-hospital cardiac arrest in Sweden
Strömsöe A, Svensson L, Claesson A, Lindkvist J, Lundström A, Herlitz J
Resuscitation. 2011 Oct;82(10):1307-13. doi: 10.1016/j.resuscitation.2011.04.025. Epub 2011 May 14
Education in cardiopulmonary resuscitation in Sweden and its clinical consequences
Strömsöe A, Andersson B, Ekström L, Herlitz J, Axelsson A, Göransson KE, Svensson L, Holmberg S
Resuscitation. 2010 Feb;81(2):211-6. doi: 10.1016/j.resuscitation.2009.10.014